Kontrollbalansräkning – icke ändamålsenliga regler som snart slopas?

Nuvarande bestämmelser i aktiebolagslagen om skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning vid s.k. kapitalbrist föreslås att revideras enligt ett utredningsbetänkande som lades fram till regeringen den 3 juli 2023 (SOU 2023:34).

Enligt nuvarande regler ska styrelsen så snart som möjligt upprätta en kontrollbalansräkning, vilken i förekommande fall ska revisorsgranskas, om det kan antas att bolagets eget kapital är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om kontrollbalansräkningen påvisar kapitalbrist ska styrelsen kalla till bolagsstämma och inom åtta månader läka kapitalbristen. I annat fall ska bolaget likvideras. Styrelsen kan ådra sig personligt betalningsansvar för nya skulder vid passivitet i förhållande till någon av skyldigheterna enligt aktiebolagslagen.

Styrelsens aktivitetsansvar vid kapitalbrist är en borgenärsskyddsregel som hänger nära samman med den funktion som aktiekapitalet innebär, dvs. att utgöra en buffert mellan bolagets tillgångar och skulder. Reglernas ändamålsenlighet har dock ifrågasatts. År 2020 sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet till 25 000 kronor. Om ett nystartat bolag med minsta tillåtna aktiekapital har inledande kostnader som överstiger 12 500 kronor uppstår genast skäl att anta kapitalbrist och en skyldighet för styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning. Borgenärer som tillhandahåller krediter till nystartade bolag kräver därför vanligen annan säkerhet.

Utredningen föreslår därför att reglerna om kontrollbalansräkning ska utmönstras för privata aktiebolag*. Det skulle enligt utredningens bedömning inte ha någon negativ påverkan på borgenärsskyddet och samtidigt lätta bolagens regelbörda. För borgenärernas vidkommande torde det istället vara av relevans att deras avtalsmotpart kan betala sina skulder varefter de förfaller (dvs. en likviditetsfokuserande insolvensbedömning).

Enligt utredningen föreslås nya bestämmelser som tydliggör att det åligger styrelsen att fortlöpande kontrollera att bolagets eget kapital och likviditet motsvarar vad som krävs med hänvisning verksamhetens art, omfattning och risker. Den föreslagna skyldigheten skulle således knyta an till den redan existerande försiktighetsregeln vid värdeöverföringar enligt 17 kapitlet i aktiebolagslagen. Om kapitalbrist kan konstateras ska styrelsen behandla saken samt kalla till en bolagsstämma så snart som möjligt för att redogöra för bolagets ekonomiska ställning och vilka åtgärder styrelsen föreslår ska vidtas. Genom lagförslaget ska borgenärsskyddet fokusera på likviditet och solvens istället för kapitalbuffert och sufficiens.

Om styrelsen åsidosätter skyldigheterna kommer den i första hand riskera att ådra sig skadeståndsansvar gentemot bolaget enligt bestämmelserna i 29 kap. aktiebolagslagen (s.k. internt skadestånd). Vid en efterföljande konkurs kommer en konkursförvaltare att kunna väcka en talan mot den tidigare styrelsen. Totalt sett bedöms borgenärsskyddet i aktiebolagslagen enligt utredningen förstärkas

Det kan ifrågasättas om detta verkligen är en riktig bedömning. Enligt nuvarande bestämmelser har styrelsen som ovan nämnts en aktivitetsplikt vid befarad kapitalbrist, dvs. den ska upprätta kontrollbalansräkning, hålla första bolagsstämma, läka kapitalbristen inom åtta månader etc. Om en borgenär som kärande kan påvisa faktisk kapitalbrist och att styrelsen försummat sina förpliktelser kan styrelsen ådra sig solidariskt betalningsansvar för nya skulder. Ansvaret gäller inte för den ledamot som visar att han eller hon inte har varit försumlig (dvs. det föreligger en omvänd bevisbörda, den enskilda ledamoten behöver påvisa att hen inte varit försumlig).

Vid en talan om internt skadestånd enligt 29 kap. 1 § aktiebolagslagen, dvs. så som ansvar ska utkrävas enligt de nya föreslagna reglerna, åligger det istället käranden att påvisa oaktsamhet eller uppsåt. Vidare behöver käranden påvisa vilken skada som kan härledas till försummelsen. Dessutom kommer skadeståndskyldighet enligt de nya reglerna att behöva koppas till en mer vag försiktighetsregel (enligt ovan) istället för, såsom enligt nuvarande bestämmelser, en konstaterbar tidpunkt då det funnits skäl att anta att kapitalbrist uppstått, som i efterhand ofta påvisas.

Enligt nuvarande regler kan en borgenär själv väcka talan om personligt betalningsansvar enligt 25 kap. aktiebolagslagen. Enligt de föreslagna reglerna är en borgenär istället utelämnad till konkursförvaltarens bedömning huruvida en talan mot styrelsen ska väckas och tycks dessutom, såsom vid återvinning, inte få möjlighet att själv föra talan i domstol om konkursförvaltaren avstår att väcka talan. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

*Pga. EUs bolagsdirektiv ska en skyldighet kvarstå för styrelser i publika aktiebolag att kalla till bolagsstämma för att besluta om bolaget ska träda i likvidation vid kapitalbrist.