Nyheter inom finansiell reglering - September 2021

Vi kommer även i vanlig ordning att titta in hos Finansinspektionen i avsnittet FI-fokus. Den här gången kollar vi lite extra på Finansinspektionens analys av makrofinansiella risker och bolån. Bland annat kollar vi på de åtgärder som Finansinspektionen vidtagit för att minska riskerna på den svenska bolånemarknaden, generaldirektör Erik Thedéens tal på Trä- och möbelföretagens webbinarium den 9 september och Riksbankens köp av svenska bostadsobligationer.

Slutligen, och enligt gängse rutin, går vi igenom notiser om de huvudsakliga regelverksförändringar och praxis som tillkommit från det att vi publicerade vårt förra nyhetsbrev i juni i år.

Nedladdningsbar version (PDF).

Det har nog undgått få i finansbranschen att penningtvättsfrågor stått högt på agendan hos både lagstiftare och tillsynsmyndigheter under de senaste åren. Som ett resultat av det ökade fokuset på penningtvättsfrågor publicerade kommissionen den 20 juli i år ett förslag till nytt lagstiftningspaket som syftar till att ytterligare stärka EU:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Lagstiftningspaketet består av tre förordningar och ett direktiv. En av nyheterna utgörs av en förordning om inrättande av en ny tillsynsmyndighet, the Authority for Anti-Money Laundering and Countering the Financing of Terrorism (AMLA). Genom AMLA avser kommissionen införa en central myndighet som bland annat ska säkerställa implementeringen och tillämpningen av reglerna i det nya lagstiftningspaketet, övervaka och samordna nationella tillsynsmyndigheter, utöva direkt tillsyn över vissa särskilt utsedda finansiella institut samt främja samarbetet mellan finansiella underrättelseenheter, dvs. Finanspolisen och dess motsvarigheter i andra medlemsstater, för att bättre upptäcka misstänkta transaktioner och flöden på gränsöverskridande basis. Kommissionen hoppas på att AMLA kan påbörja sin verksamhet senast 2024 och så snart lagstiftningspaketet är antaget och implementerat i medlemsstaterna.

Lagstiftningspaketet innehåller därutöver ett förslag till en ny förordning som ska vara direkt tillämplig för de företag inom EU som omfattas av penningtvättsregelverket. Den föreslagna förordningen innebär i korthet att flera av de regler som idag är implementerade i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, i stället kommer att regleras och vara direkt tillämpliga genom den nya förordningen. Detta gäller bland annat regler för identifiering av kunder, verklig huvudman och personer i politisk utsatt position. Den föreslagna förordningen innehåller även nya regler i förhållande till kundkännedomsåtgärder, allmän riskbedömning samt övervakning och rapportering av misstänkta transaktioner.

Förordningen kompletteras av ett förslag till nytt direktiv, det sjätte penningtvättsdirektivet, som ersätter direktiv 2015/849 (fjärde penningtvättsdirektivet). Direktivet innehåller bland annat bestämmelser om nationella tillsynsmyndigheter och finansiella underrättelseenheter.

Den tredje förordningen i lagstiftningspaketet avser en omarbetning av förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel. Omarbetningen innebär att det ska bli möjligt att spåra överföringar av kryptotillgångar och syftet med förordningen är att göra det möjligt att förebygga och upptäcka kryptotillgångars eventuella användning för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Penningtvättsområdet regleras idag på EU-nivå genom det fjärde penningtvättsdirektivet (ändrat av femte penningtvättsdirektivet). Det innebär att reglerna för att bli tillämpliga måste implementeras genom lagstiftningsåtgärder i respektive medlemsstat. Kommissionen har gjort bedömningen att direktiv, som inte är direkt tillämpliga och som saknar detaljreglering, ofta leder till att tolkningen av reglerna skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och att tillämpningen därmed ser olika ut i olika medlemmar i EU. Kommissionen konstaterar vidare att tillvägagångssätten för att tvätta pengar och därtill relaterade brottsaktiviteter har utvecklats i snabb takt de senaste åren, och att regelverket inte följt med i utvecklingen.

Med en förordning som är direkt tillämplig för samtliga medlemsländer och med en central EU-myndighet som säkerställer en enhetlig tillämpning av reglerna hoppas nu kommissionen kunna effektivisera och harmonisera EU:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En av fördelarna som lyfts fram med en fullt ut harmoniserad EU-reglering är bland annat att internationella företag inte såsom idag behöver anpassa sina penningtvättsåtgärder efter nationella särregleringar. Med en direkttillämplig förordning och tillhörande tekniska standarder och riktlinjer utfärdade av AMLA, kan företag förvänta sig (i stort sett) enhetliga standarder inom hela EU.

Det föreslagna regelverket ska dessutom vara bättre anpassat till den tekniska utvecklingen och utmaningar på det finansiella området, exempelvis kommer de nya regelverken gälla för samtliga verksamheter som tillhandahåller tjänster för kryptotillgångar. Lagstiftningspaketet omfattar således en gråzon som inte har omfattats av befintliga direktiv.

Lagstiftningspaketet innehåller alltså långtgående förändringar av det nuvarande regelverket för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Svenska företag bör med andra ord förbereda sig i god tid för att hinna anpassa sin verksamhet, inte minst vad gäller IT-system såväl som interna rutiner och processer. Detaljerade regler flyttas till förordningar och delegerade akter och svenska företag kommer sannolikt ha ett betydligt mer detaljerat regelverk att förhålla sig till på samma sätt som vi sett utvecklingen inom andra regelverksområden, såsom exempelvis inom MiFID II och ESG-regelverket.

Penningtvättsregelverket, såsom vi känner det idag, karakteriseras av ett relativt långtgående riskbaserat förhållningssätt. De nya mer detaljerade kraven på exempelvis kundkännedomsåtgärder riskerar att leda till ett mindre riskbaserat förhållningssätt än vad som gäller idag. Det kan även noteras att det införs ett krav på kommissionen och medlemsstaterna att uppdatera gjorda riskbedömningar minst en gång vart fjärde år. Detta kan jämföras med att Sverige enligt nu gällande regelverk uppdaterar sin nationella riskbedömning varje år.

Det är emellertid svårt att i dagsläget bedöma hur implementeringen av det nya lagstiftningspaketet kommer att se ut, hur regelverken i praktiken kommer att tillämpas och hur AMLA kommer att utöva sitt tillsynsmandat. Lagstiftningspaketet ska nu diskuteras i Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Kommissionen har gett uttryck för att de önskar en snabb lagstiftningsprocess och det återstår att se om så blir fallet. Givet hur högt prioriterade penningtvättsfrågorna är inom EU går det inte att utesluta att det kan gå relativt snabbt i det här fallet. Förhoppningsvis blir också slutresultatet ett genomarbetat och tydligt regelverk som är lätt att applicera för berörda företag och tillsynsmyndigheter.

Den 30 juni 2021 publicerade Finansinspektionen rapporten Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder. Rapporten utvärderar bland annat hur skärpta kapitalkrav, bolånetak och amorteringskrav har påverkat risker kopplade till de svenska hushållens belåning.

Finansinspektionen konstaterar att åtgärderna bidragit till att bromsa och förebygga en utveckling med snabbt ökad skuldsättning och att hushållens skulder skulle vara på ännu högre nivåer idag om det inte vore för de åtgärder som vidtagits. Man konstaterar vidare att åtgärdernas effekter på bostadsmarknadens funktionssätt som helhet tycks ha varit begränsade. Med det menar man att även om trösklarna för att ta sig in på bostadsmarknaden har höjts, eftersom det krävs mer kapital och högre inkomst för att köpa en bostad idag, så tycks inte omsättningen på bostadsmarknaden ha påverkats mer än initialt i samband med att begränsningar antingen införts eller som i fallet med inledningen av coronapandemin, att möjligheterna till undantag från amorteringskraven utvidgades.

Vad gäller det sistnämnda, de lättnader som infördes i samband med coronapandemin avseende undantag från amorteringskravet, konstaterar Finansinspektionen att undantaget fick nya bolånetagare att ta lite större lån och köpa lite dyrare bostäder. Finansinspektionen medger emellertid att det finns viss osäkerhet kopplad till den slutsatsen. Utvärderingen i den här delen bygger på stickprov av lämnade lån under 2020 och det turbulenta ekonomiska läget som rådde under pandemins inledning gör enligt Finansinspektionen att skattningarna är förknippade med större osäkerhet än normalt.

Finansinspektionen nämner exempelvis inget om hur Riksbankens köp av bostadsobligationer under 2020 kan ha påverkat nya bolånetagare under samma period. Som Hampus Brodén, VD på Stabelo Group AB, mycket förtjänstfullt redogjort för i ett blogginlägg på Avanzas blogg den 29 april 2021, finns en tydlig korrelation mellan utvecklingen på räntemarknaden och Riksbankens köp av bostadsobligationer. Enligt Brodén, som hämtat sina källor från Riksbanken och Nordea, hade Riksbanken vid tiden för blogginlägget innehav på runt 300 miljarder kronor eller mer än 10 procent av alla utestående bostadsobligationer emitterade av svenska banker. Detta från att i princip inte ha haft något innehav av bostadsobligationer i början av pandemin. Brodéns slutsats var att bostadsmarknaden under pandemin i vart fall delvis har påverkats av kraftiga stimulanser och att svensk nettobolåneutgivning till mer än 100 procent finansierades av Riksbanken mellan april 2020 och april 2021.

Vi säger inte att Finansinspektionens slutsats om att nya bolånetagare tagit lite högre lån och köpt lite dyrare bostäder till följd av lättnaderna i amorteringskravet nödvändigtvis är fel, men det finns, som Finansinspektionen själva påpekar, en rad faktorer som gör att slutsatser om hur de tillfälliga lättnaderna har påverkat marknaden blir mycket osäkra.

Sedan den 31 augusti 2021 är alltså lättnaderna i amorteringskravet avskaffade. Den 20 augusti meddelade Finansinspektionen att man inte heller förlänger rekommendationen om begränsningar i bankers utdelningar och att rekommendationen därmed löper ut den 30 september 2021. Den 9 september meddelade Finansinspektionen att man avser höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent. Som ni kanske minns sänktes det kontracykliska buffertvärdet till 0 procent från tidigare 2,5 procent i mars 2020. Implementeringstiden för det höjda kontracykliska buffertvärdet är 12 månader, vilket innebär att höjningen tidigast kan verkställas under tredje kvartalet 2022.

Saker och ting börjar med andra ord återgå till det normala, även på makrotillsynsfronten, men det återstår att se vad effekterna av coronapandemin slutligen blir. Svensk ekonomi har hittills klarat sig bra genom pandemin, bankerna står starka och bostadspriserna har fortsatt uppåt. Kan vi därmed konstatera att allt är frid och fröjd?

Svaret är nog "nja". Finansinspektionens generaldirektör, Erik Thedéen höll ett tal på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen den 9 september, där han lyfte en fråga som i och för sig kan tyckas avlägsen för en generaldirektör för Finansinspektionen, men som faktiskt är central för stabiliteten på den svenska bostadsmarknaden. Finansinspektionen har vidtagit en rad åtgärder för att minska hushållens skuldsättning. Men det finns marknadsmekanismer som Finansinspektionen inte rår över (och nu talar vi inte om Riksbankens stimulanser). I sitt tal sätter Thedéen fingret på något: "Vi löser inte problemen på bostadsmarknaden genom att göra det enklare att låna eller öka risktagandet, det handlar snarare om att bygga billigare, förenkla planprocesser och förbättra tillgången till mark att bygga på."

Thedéen pekar på något som är högst relevant, men samtidigt kontroversiellt – bostadsbyggandet i Sverige. Få saker är så polariserade som just svensk bostadspolitik. Därför är det närmast anmärkningsvärt att generaldirektörens inträde i den bostadspolitiska debatten inte väckt mer uppståndelse eller intresse. För visst har Thedéen en poäng, makrofinansiell stabilitet är beroende av fler faktorer än regler för amorteringar. Att säkerställa stabiliteten på den svenska bostadsmarknaden kräver ett samlat grepp och kan inte enbart hanteras genom enskilda punktinsatser.

Något säger oss att den här frågan är långt ifrån över, men förhoppningsvis får Thedéen gehör för sin oro kring hur grundläggande mekanismer på den svenska bostadsmarknaden fungerar. Det är i slutändan frågor som kan komma att påverka oss alla.

Den 23 september publicerades en lagrådsremiss från Finansdepartementet, vari en ändring av försäkringsrörelselagen föreslås som innebär att vissa försäkringsföreningar som tidigare drivit verksamhet som understödsföreningar ska få meddela tjänstepensionsförsäkringar för egenföretagare.

Det handlar om små icke-kommersiella försäkringsgivare, många av dem mycket gamla, som meddelar försäkringar för en begränsad krets personer, exempelvis i form av sjuk- och olycksfallsförsäkringar eller livförsäkringar som endast omfattar begravningskostnader.

Den 1 augusti 2020 infördes särskilda regler för försäkringsföreningar av det nämnda slaget. En förutsättning för att en förening ska omfattas av reglerna är att den inte meddelar tjänstepensionsförsäkringar. Enligt lagändringar som trädde i kraft den 1 maj 2021 ska med tjänstepensionsförsäkring även avses försäkringar som tecknas av en egenföretagare för egen räkning.

Det har visat sig att det bland de understödsföreningar som har ansökt om att få driva verksamhet enligt de särskilda reglerna för tidigare understödsföreningar finns sådana föreningar som meddelar tjänstepensionsförsäkringar, och vars medlemmar typiskt sett är eller har varit egenföretagare. Enligt den föreslagna lagändringen får de aktuella föreningarna tillämpa de särskilda reglerna även om de meddelar tjänstepensionsförsäkringar för egenföretagare. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 mars 2022.

Den 22 september antog EU-kommissionen en genomgripande översyn av Solvens II-reglerna. Det huvudsakliga syftet med översynen är att göra det möjligt för försäkringsbolag att öka sina långsiktiga investeringar och stötta Europas återhämtning från coronapandemin. Ytterligare ett syfte är att göra försäkringsbranschen mer motståndskraftig för framtida kriser och på så sätt ge försäkringstagarna ett bättre skydd.

Översynen innebär bland annat förslag om ett nytt direktiv om återhämtning och resolution av försäkringsbolag samt ändringar i det befintliga Solvens II-direktivet. Ändringarna av Solvens II-direktivet kommer kompletteras med delegerade akter längre fram.

Lagstiftningspaketet ska nu diskuteras i Europaparlamentet och rådet.

Den 16 september överlämnade regeringen sin proposition om regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärder (Prop. 2021/22:8). Bakgrunden till propositionen är det regeländringspaket avseende MiFID II, prospektförordningen, värdepapperiseringsförordningen och tillsynsförordningen och som trädde ikraft i februari och mars 2021.

Bland lättnaderna som föreslås kan nämnas undantag från produktstyrningskraven för obligationer som inte innehåller inbäddade derivat och för finansiella instrument i samband med att dessa marknadsförs uteslutande till jämbördiga motparter. Vidare förtydligas att information ska lämnas i elektroniskt format så länge som en icke-

professionell kund inte begär att få informationen i pappersformat. Det ges också en begränsad möjlighet att lämna förköpsinformation om kostnader och avgifter efter det att ett avtal ingåtts med kund förutsatt att avtalet med kund ingåtts med hjälp av medel för distanskommunikation och kunden gett sitt samtycke till detta. Krav på att lämna information om kostnader och avgifter i samband med investeringstjänster till professionella kunder och jämbördiga motparter begränsas. Vissa lättnader är tidsbegränsade, exempelvis slopas kravet för företag som driver en handelsplats, systematiska internhandlare, marknadsgaranter och andra tillhandahållare att lämna en årlig rapport om data och kvaliteten på utförandet av transaktioner. Kravet föreslås emellertid att återinföras den 28 februari 2023.

Merparten av ändringarna föreslås träda ikraft den 28 februari 2022.

Den 2 september överlämnade regeringen lagrådsremissen Riskskatt för kreditinstitut till Lagrådet. Enligt förslaget ska kreditinstitut vars skulder uppgår till ett gränsvärde motsvarande 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under år 2022 betala en särskild riskskatt till staten. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras. Även filialer till utländska kreditinstitut och koncerner omfattas av den föreslagna riskskatten.

Beskattningsunderlaget föreslås utgöras av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång. För beskattningsåret som påbörjas under 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För det beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Den 3 augusti 2021 publicerade EBA ett utkast till ändrade tekniska standarder om tillhandahållande av information för resolutionsplaner (genomförandeförordning (EU) 2018/1624). Ändringarna syftar till att anpassa standarderna till bestämmelserna i BRRD (2014/59/EU), som ett svar på de ändringar som genomfördes i BRRD2 ((EU) 2019/879) om minimikrav på kapitalbas och berättigade skulder. Ändringarna syftar även till att ta bort några identifierade hinder på teknisk nivå som hämmar efterlevnaden av kraven i de tekniska standarderna. De tekniska standarderna gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag och börjar gälla från och med den 31 december 2021.

Den 2 augusti 2021 påbörjade EBA en konsultation om nya riktlinjer som behandlar rollen, uppgifterna och ansvaret hos compliance officers verksamma med förebyggandet av penningtvätt och finansiering av terrorism (AML/CFT). Riktlinjerna inkluderar även bestämmelser om den bredare AML/CFT-övervakningen, även på gruppnivå. När riktlinjerna väl har antagits kommer de att vara tillämpliga på samtliga finansiella företag som omfattas av det fjärde penningtvättsdirektivet (EU 2015/849). Konsultationen löper fram tills den 2 november 2021.

Den 26 juli 2021 publicerade EBA en konsultation om utkast till tekniska standarder för identifiering av skuggbanker, så kallade shadow banking entities. Standarderna grundar sig på tillsynsförordningen (EU nr 575/2013), som i sin tur kompletteras av förordning (EU) 2019/876, och kommer att fastställa kriterier för identifiering av skuggbanker i syfte att rapportera stora exponeringar. Standarderna anger kortfattat att skuggbanker utgör sådana enheter som erbjuder banktjänster och utför bankverksamhet, men som inte erhållit något tillstånd och inte står under tillsyn enligt något av de EU-regelverk som berörs av standarderna. Med tanke på egenskaperna hos fonder som regleras enligt UCITS-direktivet (2009/65/EG) och AIFM-direktivet (2011/61/EU) ingår särskilda bestämmelser i utkastet till de tekniska standarderna. Som en följd av de likviditetsfrågor som påverkade penningmarknadsfonder under coronapandemin och de pågående diskussioner som förs på EU och internationell nivå föreslås penningmarknadsfonder att klassificeras som skuggbanker. Konsultationen löper fram till den 26 oktober 2021.

Den 21 juli 2021 publicerade ESMA resultaten av en gemensam tillsynsåtgärd som ESMA genomförde tillsammans med nationella tillsynsmyndigheter under februari 2020. Syftet med tillsynsåtgärden var att utreda tillämpningen av lämplighetskraven i MIFID II (2014/65/EU). Tillsynsåtgärden visade att företagen uppfyller lämplighetskraven överlag. Vissa brister och förbättringsområden har emellertid identifierats vad gäller några av de nya krav som infördes genom MIFID II, särskilt kravet på att beakta kostnader och komplexitet hos likvärdiga produkter, kostnaderna och fördelarna med att ändra investeringar samt lämplighetsrapporter.

Baserat på resultaten från den gemensamma tillsynsåtgärden kommer ESMA att uppdatera sina riktlinjer om lämplighetskrav enligt MIFID II för att adressera de områden där brister identifierats för att ytterligare förtydliga några av kraven i MIFID II. Uppdateringen av riktlinjer förväntas ske någon gång under 2021/2022.

Den 8 juli 2021 meddelade kommissionen sin avsikt att sammanställa samtliga 13 tekniska standarder till disclosureförordningen (EU 2019/2088) till en gemensam delegerad akt. Kommissionen meddelade vidare att den även avser att senarelägga tillämpningen av vissa artiklar i den delegerade akten med sex månader. De tekniska standarderna var först tänkt att tillämpas från och med den 1 januari 2022. I och med senareläggningen kommer de i kommissionens brev avsedda artiklarna att tillämpas först från och med den 1 juli 2022.

Den 2 juli 2021 publicerade EBA och ESMA sina reviderade slutliga gemensamma riktlinjer för bedömning av lämpligheten för ledamöter i ledningsorgan och personer med positioner i nyckelfunktioner. Riktlinjerna tar hänsyn till de ändringar som införts genom det CRD (2013/36/EU) och IFD (EU 2019/2034) och ändringarnas inverkan på bedömningen av lämpligheten för ledamöter i ledningsorgan, särskilt avseende penningtvätt och finansiering av terrorism samt jämställdhet. De gemensamma riktlinjerna börjar gälla från och med den 31 december 2021.

Den 24 juni 2021 publicerade Finansdepartementet promemorian Gränsöverskridande distribution av fonder. Promemorian innehåller förslag till svensk implementering av de ändringar av UCITS-direktivet och AIFM-direktivet och som är en följd av förordningen om underlättande av gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar (EU 2019/1156).

I förslaget förtydligas bland annat vilken information och vilka funktioner som ska tillhandahållas i samband med att fonder marknadsförs gränsöverskridande, samt vilka skyldigheter som åligger fondbolag och AIF-förvaltare i samband med att marknadsföringen upphör.

Finansinspektionen meddelade den 23 juni att Maiden Life Försäkrings AB (Maiden Life eller bolaget) med tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) får en varning och sanktionsavgift på 5,5 miljoner kronor.

Finansinspektionens utredning visade att Maiden Life inte hade uppfyllt kravet på att ett försäkringsföretag ska ha sitt huvudkontor i Sverige. Bolaget hade inte heller uppfyllt krav som gäller för utlagd verksamhet, oberoende i centrala funktioner, intressekonflikter samt en sund och ansvarsfull styrning.

Bristerna har varit sådana att Finansinspektionen bedömt att det fanns skäl att ingripa mot Maiden Life. Det är i flera fall fråga om allvarliga överträdelser som har pågått under lång tid. Det har därför funnits anledning för Finansinspektionen att överväga att återkalla bolagets tillstånd. Maiden Life har dock vidtagit åtgärder för att rätta till alla brister samt har gjort förändringar i bolagets styrelse och ledning. Finansinspektionen fann därmed att det inte fanns skäl att utgå från något annat än att de överträdelser som konstaterades i undersökningen inte kommer att upprepas. Finansinspektionens slutsats var därmed att det var tillräckligt att meddela bolaget en varning i förening med en sanktionsavgift.

Finansinspektionen har beslutat om nya föreskrifter för livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag om avsättningar till säkerhetsreserver. Dessa föreskrifter ska tillämpas på innevarande räkenskapsår, med övergångsregler för tjänstepensionsföretag som tidigare har varit skadeförsäkringsföretag.

Finansinspektionen har vidare beslutat om ändringar i gällande föreskrifter för livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag i syfte att anpassa föreskrifterna till lagändringar som riksdagen beslutade om tidigare i år (se prop. 2020/21:82). Ändringarna innebär i huvudsak ett sänkt kapitalkrav och grundläggande krav på miljömässig hållbarhet för s.k. godkända infrastrukturinvesteringar för tjänstepensionsföretag samt justeringar i bestämmelserna om försäkringsdistribution och rapportering för tjänstepensionsföretag. Därutöver innebär ändringarna vissa justeringar i Finansinspektionens föreskrifter om information för försäkringsföretag.

Föreskrifterna trädde i kraft den 6 juli 2021.