Nyheter inom finansiell reglering - Januari 2022

Vi hör allt oftare om hur skuldsättning till följd av konsumtionslån utan säkerhet ökar och att antalet lån som leder till ansökningar om be­talningsförelägganden hos Kronofogden blir allt vanligare. Möjligheten att skjuta upp betalningar används i marknadsföring samti­digt som fler väljer att e-handla och delbetala vilket leder till ökad skuldsättning. Lagstiftarna på såväl EU-nivå som nationell nivå har genom åren föreslagit ett antal regel­ändringar i syfte att förbättra konsumentskyddet och om möjligt minska skuldsättningen.

Det senaste i raden av föreslagna regeländringar på området är EU-kommissionens förslag till ett nytt direktiv om konsumentkrediter (COM (2021) 347). Direktivet, som föreslås ersätta det nuvarande direktivet från 2008, syftar till att förbättra konsumentskyddet och öka konsumenternas förtroende samtidigt som regelverket görs lika för kreditgivare i unionens olika medlemsstater. Direktivet föreslås behålla många delar av 2008 års direktiv, men innebär även vissa ändringar. Exempelvis föreslås regelverkets tillämpningsområde utvidgas till att omfatta bland annat räntefria krediter såväl som alla leasingavtal och kreditavtal som ingås genom gräsrotsfinansieringsplattformar för P2P-lån, dvs. lån som lämnas av en privatperson till en annan privatperson. Regelverket föreslås även utvidgas till att omfatta mer detaljerade regler avseende kreditgivares marknadsföring och informationsgivning, samtidigt som nya regler avseende bland annat rådgivningstjänster införs. Förslaget innehåller även närmare uppgifter om vad för information som ska ligga till grund för en kreditprövning

Kommissionen konstaterar att den snabba tekniska utvecklingen och digitaliseringen på kreditmarknaden innebär att konsumenters beslutsprocesser och vanor har förändrats. Detta innebär i sin tur att kreditgivare har behövt anpassa sina erbjudanden efter konsumenternas efterfrågan, särskilt vad gäller snabbare och smidigare kreditgivningsprocesser. Digitaliseringen har även lett till en flora av nya kreditprodukter under senare år, såsom exempelvis lånebaserad gräsrotsfinansiering, och en uppsjö av olika kreditbetalningsalternativ i samband med köp av varor eller tjänster genom e-handel. Direktivet är under förhandling och det är inte klart än när direktivet kan förväntas träda i kraft.

Utöver kommissionens förslag till nytt direktiv antog Sveriges regering den 3 november 2021 ett kommittédirektiv (dir. 2021:108), enligt vilket en utredning ska granska marknaden för konsumentkrediter och lämna förslag på åtgärder som motverkar riskfylld kreditgivning och överskuldsättning, inklusive nödvändiga författningsförslag. Utredningen omfattar bland annat en bedömning av vilken typ av underlag som bör ligga till grund för prövningen av en konsuments återbetalningsförmåga, vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att ge redan överskuldsatta konsumenter bättre förutsättningar att betala tillbaka sina skulder och hur kreditgivare ska få en bättre helhetsbild över en konsuments skulder.

Utredningen kan med andra ord bli mycket intressant och inbegriper alltså frågor som rör ett nationellt skuldregister – något som bland annat förordnats av Finansinspektionen. Vidare skulle potentiellt de uppgifter som ska ingå i en kvar-att-leva-på-kalkyl eller KALP kunna komma att bli lagstadgade. Utredningen ska även beakta kommissionens förslag till nytt direktiv och de kommande förhandlingarna rörande förslaget. Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2023.

Det kan även noteras att Finansinspektionen antagit nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2021:29). De allmänna råden innehåller bland annat förtydliganden avseende vilka uppgifter som bör ingå i underlaget för kreditprövningen samt hur uppgifterna bör hämtas in, kontrolleras och beaktas i bedömningen av konsumentens återbetalningsförmåga. De nya allmänna råden ersätter tidigare allmänna råd på samma område och trädde i kraft den 1 november 2021.

Syftet med EU-kommissionens förslag är att göra regelverket tydligare och enklare, bland annat genom att bättre anpassa informationskraven för en digital värld. En del svenska remissinstanser har emellertid ifrågasatt delar av förslaget och poängterat att kommissionen bland annat inte hanterat eller belyst konsekvenserna av förslagets utvidgade tillämpningsområde, särskilt i förhållande till räntefria krediter med kort löptid, dvs. sådana betalningsanstånd som motsvarar villkoren för vanliga fakturabetalningar och där det rimligen inte vore proportionellt att ställa samma krav som vid en kredit med lång löptid och ränta. Vidare ifrågasätts nyttan med att införa ytterligare och i flera fall likalydande informationskrav som innebär att kreditgivare utöver SEKKI-blankett även ska lämna ett så kallat SEKKO-dokument med uppgifter som i stora delar motsvarar de som omfattas av SEKKI-blanketten. Direktivet i sin nuvarande lydelse skulle med andra ord riskera få en del negativa effekter för svenska kreditgivare.

Vad gäller den svenska utredningen avseende konsumentkrediter är det naturligtvis för tidigt att dra några slutsatser om vilka effekter detta kan få för svenska kreditgivare. Utredningen kan som nämndes ovan mycket väl resultera i införandet av ett nationellt skuldregister. Ett nationellt skuldregister skulle sannolikt förbättra precisionen i kreditprövningar rent generellt och minska risken för överskuldsättning i vissa fall. Samtidigt innebär ett nationellt skuldregister en del svåra frågor i förhållande till personlig integritet och vem som ska ha tillgång till registret m.m. Låntagare delar idag med sig av den här typen av information på frivillig basis till kreditupplysningsföretag och kreditgivare, men ett nationellt skuldregister innebär att låntagaren i praktiken inte har något val. Det blir med andra ord mycket intressant att följa vad utredningen kommer fram till.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det händer en hel del på konsumentkreditområdet. Mycket tyder också på att kraven på kreditgivare kommer öka i takt med att regelverket blir alltmer långtgående och detaljerat. Allt tyder på att skuldsättningen fortsätter att öka och ur det perspektivet får det anses positivt att förslag nu lämnas för att stärka konsumentskyddet ytterligare. Det bör dock noteras (vilket vi återkommer till under FI-fokus i detta nummer av nyhetsbrevet) att det finns positiva nyheter när det kommer till utvecklingen på konsumentkreditmarknaden, exempelvis har andelen nya låntagare som får inkassokrav inom fem månader från det att ett lån beviljats minskat markant sedan 2018. Frågan är om de nya och långtgående informationskraven i kommissionens förslag har någon som helst påverkan på låntagarnas beteende eller om det endast innebär en administrativ börda för kreditgivarna.

Vi ser fram emot att följa utvecklingen på området och hoppas på att förslagen genomarbetas för att på bästa sätt kunna uppnå sina respektive syften.

Under året som gått har vi fortlöpande följt Finansinspektionens arbete och de områden som inspektionen från tid till annan satt sitt fokus på. Vi har bland annat undersökt Finansinspektionens arbete med makrofinansiella risker i nyhetsbrevet för september 2021, men vi har även tittat närmre på inspektionens arbete med frågor kopplade till kryptotillgångar och konsumentkrediter i nyhetsbrevet för juni 2021.

Kryptotillgångar kommer vi sannolikt att återkomma till inom en inte alltför snar framtid. Det är ett område som är högaktuellt på många sätt, bland annat inledde Finansinspektionen en granskning av vissa kryptoaktörers efterlevnad av penningtvättsregelverket i oktober förra året och det återstår att se vad den undersökningen resulterar i. Så sent som den 13 december höll generaldirektör Erik Thedéen ett anförande på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, där han bland annat fokuserade på de negativa aspekterna av kryptotillgångar såsom hög prisvolatilitet, nyttjande av digitala valutor för penningtvättsändamål och den miljöpåverkan som kryptotillgångar som bygger på blockkedjetekniken proof-of-work innebär. Thedéen nämnde även att teknik som bygger på kryptotillgångar har stor potential, bland annat i syfte att effektivisera aktiehandel och öka samhällets motståndskraft mot cyberattacker.

I november presenterades Finansinspektionens rapport, Svenska konsumtionslån. Rapporten visar bland annat att andelen låntagare som får inkassokrav inom fem månader efter att ett lån beviljats minskat drastiskt sen 2018. En av anledningarna till minskningen bedöms vara de regler avseende högkostnadskrediter som infördes i november 2018. Rapporten visar även att det fortsatt är faktura- och delbetalningskrediter som står för den största andelen av inkassokraven. Av alla krediter som beviljades under perioden fick 5,7 procent ett inkassokrav inom fem månader, men exklusive faktura- och delbetalningskrediter ligger samma siffra på 1,6 procent.

Bland långivarna sticker konsumentkreditinstituten ut, och enligt en analys genomförd av Finansinspektionen tillsammans med Kronofogdemyndigheten får 9 procent av de som lånar av ett konsumentkreditinstitut inkassokrav inom fem månader. Motsvarande siffra för storbanker var 0,5 procent. Anledningarna till skillnaderna är flera, kreditprodukterna skiljer sig ofta åt och äldre och köpstarka kunder tar i större utsträckning lån hos storbanker i jämförelse med konsumentkreditinstitut som i större utsträckning har yngre kunder med sämre återbetalningsförmåga. Analysen ledde emellertid till att Konsumentverket under 2022 inledde en granskning av konsumentkreditinstitutetens kreditprövningar. Om man bedriver verksamhet med konsumentkrediter kan det med andra ord vara klokt att redan nu ser över sin kreditprövningsprocess.

Den 20 december presenterade Finansinspektionen sin rapport, Uppföljning av de nya reglerna om provision och oberoende rådgivning. Finansinspektionen konstaterar att provisionsförbudet har fått effekt på så sätt att intäkterna från provisioner endast ökat marginellt för värdepappersinstitut och försäkringsdistributörer samtidigt som hushållens finansiella tillgångar ökat kraftigt, vilket innebär att en lägre del av hushållens sparande går till provisioner.

Finansinspektionen konstaterar samtidigt att det enbart är ett fåtal företag som erbjuder oberoende rådgivning och rådgivning grundad på opartisk och personlig analys och att flera aktörer gått över till en avgiftsbaserad modell där företagen tar betalt direkt från kunderna.

Finansinspektionen konstaterar att det skett en markant förändring i provisionsnivåer på strukturerade produkter, och att många företag helt slutat att distribuera den typen av finansiella instrument samtidigt som up front-provisioner i samband med försäkringsdistribution upphört helt. Inspektionen konstaterar dock att de största provisionsintäkterna fortsatt kommer från fondprovisioner och i en kommentar till rapporten poängterar Finansinspektionen att det fortsatt finns stora intressekonflikter kopplade till fondprovisioner, och att sådana intressekonflikter gäller både i förhållande till fonder som distribueras i samband med rådgivning och i de fall då ingen rådgivning tillhandahålls.

Erik Thedéen uttryckte bland annat att "det är svårt att se hur bolagen kan motivera så pass mycket högre provision för vissa produkter än andra, särskilt när det ofta bara handlar om valet mellan en aktivt förvaltad fond och en indexfond". Vi vågar nog gissa oss till att fondprovisioner kommer ligga i fokus även under 2022, och både värdepappersbolag och försäkringsdistributörer bör se över sina ersättningsmodeller om man inte redan gjort det.

För att sammanfatta, vi tror alltså att mycket fokus under 2022 fortsatt kommer ligga på konsumentskyddsfrågor, både vad gäller krediter såväl som sparprodukter. Givet utvecklingen i kryptovärlden kommer sannolikt kryptofrågor fortsättningsvis ligga inom Finansinspektionens blickfång.

Självklart kommer fokus också ligga på åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, precis som det alltid gör. Kanske kommer vi även se mer makrofinansiellt fokus under 2022 i takt med ökande inflation och att stabiliteten på marknaden försvagas.

En sak är vi säkra på, även 2022 kommer bjuda på många intressanta nyheter i Schjødts nyhetsbrev för finansiell reglering.

Den 28 september 2021 publicerade regeringen sin proposition om lagstiftningsåtgärder med anledning av taxonomiförordningen (prop. 2021/22:11). Genom lagförslaget föreslås bland annat att (i) upplysningsbestämmelser införs i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder om att det i EU:s taxonomiförordning (EU 2020/852) finns ytterligare bestämmelser om vad en informationsbroschyr och en årsberättelse ska innehålla, (ii) att fondförvaltare ska betala årliga avgifter för Finansinspektionens verksamhet enligt taxonomiförordningen, (iii) att fondförvaltare ska lämna information enligt taxonomiförordningen för att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten, (iv) att en upplysningsbestämmelse införs i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden om att det i taxonomiförordningen finns ytterligare bestämmelser för den som tillhandahåller portföljförvaltning och (v) att upplysningsbestämmelser införs i årsredovisningslagen (1995:1554) om att det i taxonomiförordningen finns ytterligare bestämmelser om vad en hållbarhetsrapport ska innehålla.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022.

EU-kommissionen har beslutat om två delegerade förordningar som kompletterar EU:s taxonomiförordning (EU/2020/852). Den delegerade förordningen EU/2021/2139, som beslutades den 9 december 2021, reglerar tekniska granskningskriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och när den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen. Den delegerade förordningen EU/2021/2178, som beslutades den 10 december 2021, reglerar hur stora företag ska utforma sin hållbarhetsredovisning enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen som genomför direktivet om icke-finansiell redovisning (2014/95/EU).

Förordningarna ska tillämpas från 1 januari 2022.

Den 8 juli 2021 meddelade kommissionen sin avsikt att sammanställa samtliga 13 tekniska standarder till disclosureförordningen (EU 2019/2088) till en gemensam delegerad akt. Kommissionen meddelade vidare att den även avser att senarelägga tillämpningen av vissa artiklar i den delegerade akten med sex månader. De tekniska standarderna var först tänkt att tillämpas från och med den 1 januari 2022. I och med senareläggningen var det tänkt att de i kommissionens brev avsedda artiklarna skulle tillämpas först från och med den 1 juli 2022. Kommissionen har nu i ett brev meddelat att tillämpningsdatumet kommer att skjutas fram ytterligare, till den 1 januari 2023, vilket kommer att påverka referensperioderna för att publicera information enligt kraven i disclosureförordningen.

Den 22 oktober 2021 överlämnade ESA en slutlig rapport till EU-kommissionen med utkast till tekniska standarder om taxonomirelaterade produktupplysningar enligt disclosureförordningen (EU/2019/2088). Produktupplysningarna avser finansiella produkter som gör hållbara investeringar och som därigenom bidrar till att uppnå miljömässiga mål. Utkastet till tekniska standarder syftar till att tillhandahålla upplysningar till slutinvesterare om investeringar av finansiella produkter i miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter och att upprätta en enda regelbok för hållbarhetsupplysningar enligt disclosureförordningen.

Rapporten innehåller bland annat förslag som berör produkter enligt artikel 5 och 6 i taxonomiförordningen (EU/2020/852) och som avser pre-kontraktuella och periodiska upplysningar som identifierar miljömålen som produkterna bidrar med och som visar hur produkterna (och till vilken utsträckning produkternas investeringar) är anpassade till EU-taxonomin. För prekontraktuella och periodiska upplysningar föreslås vidare ett inkluderande av bilagor, med ändringar i de obligatoriska mallarna för finansiella produkter som främjar miljömässiga och/eller sociala egenskaper eller har ett hållbart investeringsmål enligt definitionen i disclosureförordningen (EU/2019/2088), så att de inkluderar ytterligare upplysningar för artikel 5 och artikel 6 enligt taxonomiförordningen. Rapporten innehåller även förslag om behandlingen av statsobligationer.

Kommissionen kommer nu att granska utkastet till tekniska standarder och besluta om de tekniska standarderna ska godkännas inom tre månader från deras publicering.

Den 2 november 2021 publicerade regeringen sitt förslag till en ny lag som syftar till att bryta utvecklingen mot allt längre betalningstider i näringslivet och skapa så goda förutsättningar som möjligt för mindre svenska företag att utvecklas och växa. Lagförslaget syftar till att hantera de likviditetsproblem som långa betalningstider och sena betalningar kan innebära för leverantörer. Enligt lagförslaget ska företag som är bildade enligt svensk rätt och som har fler än 250 anställda årligen till Bolagsverket rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. Uppgifter om betalningstider ska avse den genomsnittliga avtalade betalningstiden, den genomsnittliga faktiska betalningstiden och den andel fakturor som har betalats efter utgången av avtalad betalningstid. Uppgifterna ska redovisas var för sig för företag med 0–9 anställda, 10–49 anställda och 50–249 anställda.

Enligt lagförslaget ska Bolagsverket kunna förelägga ett rapporteringsskyldigt företag som inte rapporterat in uppgifter att rapportera. Ett sådant föreläggande föreslås kunna beslutas tillsammans med vitesmöjligheter.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2022.

Den 20 december 2021 publicerade regeringen sin proposition (prop. 2021/22:74) med förslag till lagändringar i försäkringsrörelselagen (2010:2043) och försäkringsavtalslagen (2005:104). Propositionen behandlar nuvarande rättsläge enligt vilket försäkringstagare inte har en lagstadgad rätt att få en individuell livförsäkring återköpt av försäkringsföretaget om försäkringsavtalet ingåtts före den 1 januari 2006, samt att försäkringstagare inte heller har rätt att överföra värdet av en sådan försäkring till en annan försäkring om försäkringsavtalet ingåtts före den 1 juli 2007.

I propositionen behandlas frågor om en utvidgad rätt till återköp och flytt av individuella livförsäkringar där försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken, vilket i dag utgörs av fond- och depåförsäkringar. Propositionen föreslår att den lagstadgade rätten till återköp och flytt ska gälla oavsett när ett fond- eller depåförsäkringsavtal har ingåtts samt att bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar ska tillämpas även i fråga om sådana försäkringsavtal som har ingåtts före den 1 juli 2007.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Den 26 oktober publicerade regeringen sitt förslag till lagändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043). I propositionen föreslås att vissa försäkringsföreningar som tidigare drivit verksamhet som understödsföreningar ska få meddela tjänstepensionsförsäkringar för egenföretagare. Propositionen tar sikte på små icke-kommersiella försäkringsgivare som meddelar försäkringar för en begränsad krets personer, exempelvis i form av sjuk- och olycksfallsförsäkringar eller livförsäkringar som endast omfattar begravningskostnader. Propositionen kommer som en efterföljare till två tidigare regeländringar som skedde i försäkringsrörelselagen 2021, genom dels införandet av särskilda regler för försäkringsföreningar, dels ett förtydligande om att tjänstepensionsförsäkring även avser försäkringar som tecknas av en egenföretagare för egen räkning.

Riksdagen har nu fattat ett beslut om propositionen och lagändringen i försäkringsrörelselagen träder i kraft den 1 mars 2022.

Den 18 januari 2022 publicerade regeringen sin proposition med förslag till en ny konsumentköplag. Propositionen föreslår en modernisering av konsumenträtten vid köp av varor och vid avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster. Propositionen kommer till följd av den förändring i konsumtionsvanor som skett hos konsumenter och den digitala utveckling som inneburit att det blir allt vanligare att handla på nätet och över gränserna. Genom föreslagna lagändringar avser regeringen anpassa reglerna till den digitala utvecklingen och stärka konsumentskyddet. Enligt lagrådsremissen ska den nya lagen reglera vad som gäller för leverans av varor och digitalt innehåll och vid dröjsmål med att leverera eller betala. Lagen ska också reglera vad som utgör fel i en vara eller digitalt innehåll, vem som ansvarar för felet och vilken rätt konsumenten har att få felet avhjälpt. För att stärka konsumentskyddet och förbättra varors hållbarhet föreslår regeringen att alla fel som visar sig under två år efter köpet av en vara som utgångspunkt ska anses vara fel som näringsidkaren ansvarar för, vilket är en förlängning från dagens sex månader. Regeringen föreslår även att det införs vissa särskilda regler vid konsumentköp av levande djur.

Förslagen i propositionen genomför direktivet om försäljning av varor (EU/2019/771) och direktivet om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (EU/2019/770).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2022.

Den 9 december 2021 överlämnade regeringen sitt förslag om en ny lag till Lagrådet. Lagförslaget avser ett införande av en ny terroristbrottlag som ska ersätta lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, lagen (2003:148) om straff för terroristbrott och lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) innehåller i detta avseende en definition av termen finansiering av terrorism genom hänvisningar till lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall och lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Eftersom införandet av den nya lagen innebär att dessa tre lagar kommer att upphävas kommer definitionen i penningtvättslagen behöva uppdateras för att vara i enlighet med den nya lagen. Regeringen föreslår därför en ändring i penningtvättslagen avseende definitionen om finansiering av terrorism.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Den 28 oktober 2021 publicerade regeringen sitt lagförslag till ny riskskatt för kreditinstitut. Regeringen bedömer att beskattningen av kreditinstitut, som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället, bör öka. I propositionen föreslås att kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett visst gränsvärde. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet föreslås uppgå till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under 2022. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras.

Beskattningsunderlaget ska utgöras av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. För beskattningsår som påbörjas under 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget.

Den nya lagen om riskskatt började att gälla den 1 januari 2022. Lagen tillämpas för beskattningsår som påbörjas den 31 december 2021.

Den 20 december 2021 publicerade regeringen sin proposition med förslag till ändrade regler i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Propositionens förslag innebär att svensk rätt anpassas till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer (EU/2019/2162), vars övergripande syfte är att främja utvecklingen av marknaden för säkerställda obligationer inom EU samt säkerställa att obligationerna uppfyller vissa kvalitetskrav för att investeringar i dem ska få fortsätta att behandlas förmånligt i kapitaltäckningsregelverket för banker.

Propositionen innebär i huvudsak fyra förändringar i svensk rätt, inkluderande (i) att tillgångskategorier och belåningsgrader i säkerhetsmassan harmoniseras med EU:s kapitaltäckningsregelverk för banker, (ii) att möjligheten att förlänga en säkerställd obligations löptid regleras i lag, (iii) att ett nytt krav på likviditetsbuffert i säkerhetsmassan införs och (iv) att ett nytt krav på information till investerare införs.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 8 juli 2022.

Den 14 december 2021 publicerade regeringen sin promemoria i vilket regeringen föreslår ändringar i lagen (2010:751) om betaltjänster. Förslagen kommer som en följd av att EU-kommissionen ifrågasatt om några artiklar som reglerar bevisbördans placering i betaltjänstdirektivet (EU/2015/2366) har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt. De föreslagna ändringarna i promemorian innebär ändringar i delar av lagen om betaltjänster som reglerar frågan om (i) bevisbörda för informationsgivning och (ii) styrkande av att en betalningstransaktion har godkänts och genomförts korrekt. Genom de föreslagna ändringarna preciseras i lagen att en betaltjänstleverantör ska kunna styrka att information har lämnats i enlighet med lagens informationskrav. Vidare innebär förslagen att det införs en bestämmelse som förtydligar att en betaltjänstleverantör som åberopar ett samtycke av betalaren ska kunna styrka att ett sådant samtycke har lämnats och att betaltjänstleverantören ska kunna styrka att en betalningsorder har utförts korrekt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Den 14 december 2021 beslutade Finansinspektionens styrelse om ändring av dess föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Ändringen innebär att föreskrifternas tillämpningsområde utökas till att även gälla för sådana svenska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som omfattas av EU:s förordning om gräsrotsfinansiering (EU/2020/1503). Genom ändringarna i föreskrifterna anpassas dessa till att ha samma tillämpningsområde som lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Föreskrifterna gäller dock inte för utländska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som bedriver verksamhet i Sverige genom filial och anpassas även i detta avseende till den svenska penningtvättslagen.

Finansinspektionen har den 9 december 2021 beslutat att ändra rapporteringskraven för värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder. Ändringarna genomförs i respektive FI-föreskrifter som reglerar de två instituttypernas verksamhet (FFFS 2013:9 samt FFFS 2013:10) och innebär att fondbolag, förvaltningsbolag och AIF-förvaltare varje år ska lämna resultatuppgifter för de fonder samt specialfonder som var aktiva den 31 december året innan till Statistiska centralbyrån (SCB) enligt den rutin som gäller för insamlingen Resultaträkning för investeringsfonder. Syftet med föreskriftsändringarna anges vara att ge SCB ett uttryckligt föreskriftsstöd att samla in uppgifterna och att skapa nödvändiga förutsättningar för Finansinspektionen att ta del av uppgifterna inom ramen för inspektionens tillsyn.

Den 24 januari 2022 informerade Finansinspektionen om sina förslag till ändringar i aktiebolagslagen. Ändringarna berör kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut och vissa holdingföretag som ingår i ett kreditinstituts eller värdepappersbolags konsoliderade situation. Genom förslagen vill Finansinspektionen att angivna verksamhetstyper ska undantas från aktiebolagslagens (2005:551) bestämmelser om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet. Förslagen syftar tydliggöra att svenska aktier uppfyller kraven som ställs på kärnprimärkapitalinstrument i EU:s tillsynsförordning (EU/575/2013) och kommer som en följd av att EBA bedömt att svenska aktier på grund av utformningen av regleringen om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen inte fullt ut uppfyller kraven i tillsynsförordningen för att klassificeras som så kallade kärnprimärkapitalinstrument. Finansinspektionen menar dock att bestämmelsen i aktiebolagslagen inte utgör ett hinder mot att svenska aktier klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument och godtar därför att svenska företag klassificerar aktier som sådana instrument. För att tydliggöra att samtliga krav i tillsynsförordningen är uppfyllda bedömer Finansinspektionen att det är nödvändigt att införa särskilda undantag från aktuella bestämmelser i aktiebolagslagen för de avsedda instituttyperna. Inspektionen föreslår därför ändringar i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (2011:755) om elektroniska pengar och lagen (2010:751) om betaltjänster.

Den 1 december 2021 publicerade Finansinspektionen förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:4) om verksamhet för betaltjänstleverantörer. Ändringsförslagen rör incidentrapportering och kommer som en följd av EBAs reviderade riktlinje för rapportering vid allvarliga incidenter enligt andra betaltjänstdirektivet (EBA/GL/2021/03). Syftet med förslaget anges vara att säkerställa att endast relevanta incidenter rapporteras till Finansinspektionen. Förslaget syftar även till att säkerställa att Finansinspektionen får del av relevant information om de grundläggande orsakerna till incidenterna samt vilka åtgärder företagen avser att vidta för att undvika upprepning av inträffade allvarliga incident.

Ändringarna i föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 april 2022.

Den 16 november 2021 publicerade Finansinspektionen sina förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser och i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:2) om värdepappersrörelse. De ändringar inspektionen föreslår innebär att leverantörer av datarapporteringstjänster inte längre ska omfattas av föreskrifterna och att regler om ledningsprövning för denna typ av företag i fortsättningen kommer att finnas i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument (EU/600/2014). Ändringarna i föreskrifterna är motiverade av nya regler om investeringsanalys i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument (2014/65/EU). Ändringarna föreslås även tillämpas av fondbolag och AIF-förvaltare, i samma utsträckning som dessa företag ska tillämpa nuvarande bestämmelser om investeringsanalys.

Ändringarna föreslås börja gälla den 8 mars 2022.

Den 12 november 2021 informerade Finansinspektionen att inspektionen avser genomföra ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. Förslagen innehåller nya regler om vilken information som emitterande institut ska lämna till investerare och vilka uppgifter som instituten ska rapportera till Finansinspektionen. Vidare föreslås ändringar i bestämmelserna om den oberoende granskarens uppgifter och rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen. Förslagen har sin grund i nya EU-regler och utgår från de lagförslag som finns i regeringens lagrådsremiss "Ändrade regler om säkerställda obligationer", som beslutades den 28 oktober 2021.

Ändringarna föreslås börja gälla den 8 juli 2022, samtidigt som motsvarande lagändringar träder i kraft.

Den 28 juli 2021 publicerade EBA riktlinjer för övervakning av tröskelvärde för att etablera intermediärt moderföretag. I riktlinjerna fastställs hur tröskelvärdet för skyldigheten att etablera ett intermediärt moderföretag inom EU i enlighet med artikel 21b i kapitaltäckningsdirektivet (2013/36/EU) bör beräknas och övervakas. Riktlinjerna omfattar även vissa förfarandemässiga aspekter av etableringen av intermediära moderföretag inom EU. I dagsläget har Sverige inget kreditinstitut eller värdepappersföretag som är dotterföretag eller filial till någon grupp från tredjeland. Finansinspektionen har meddelat EBA att de avser att tillämpa riktlinjerna när ett sådant dotterbolag eller filial till en tredjelandsgrupp etablerar sig i Sverige.

Riktlinjerna trädde i kraft den 14 november 2021 och gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag.

Den 10 juni 2021 publicerade EBA reviderade riktlinjer för rapportering vid allvarliga incidenter enligt det andra betaltjänstdirektivet (EU/2015/2366). De nya riktlinjerna ersätter de existerande riktlinjerna för rapportering vid allvarliga incidenter enligt det andra betaltjänstdirektivet. Riktlinjerna specificerar särskilt kriterierna för klassificeringen av allvarliga operativa eller säkerhetsincidenter från betaltjänstleverantörer samt det format och de förfaranden som föreskrivs i artikel 96.1 i andra betaltjänstdirektivet som de ska följa för att anmäla sådana incidenter till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten. Riktlinjerna behandlar även det sätt på vilket behöriga myndigheter ska bedöma incidentens relevans samt vilka uppgifter i incidentrapporterna andra nationella myndigheter enligt artikel 96.2 ska få ta del av. Riktlinjerna behandlar dessutom vilka relevanta uppgifter om de rapporterade incidenterna som EBA och ECB ska få ta del av i syfte att främja en gemensam och enhetlig strategi.

Finansinspektionen har meddelat att de kommer att följa riktlinjerna fullt ut från och med den 1 oktober 2022. Anledningen till att Finansinspektionen angivit det datumet är för att Finansinspektionen bedömt att ändringar av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:4) om verksamhet för betaltjänstleverantörer behöver uppdateras i enlighet med de nya riktlinjerna och för att möjliggöra för en digital inrapportering av incidenter.

De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 april 2022. Finansinspektionen kommer att lämna mer information om den digitala inrapporteringen längre fram.

Den 2 juli 2021 publicerade EBA reviderade riktlinjer för en sund ersättningspolicy enligt artiklarna 74.3 och 75.2 i direktiv 2013/36/EU och upplysningar enligt artikel 450 i förordning (EU) nr 575/2013 (EBA/GL/2021/04). Riktlinjerna gäller från och med den 31 december 2021 och ersätter tidigare riktlinjer om sund ersättningspolicy.

Finansinspektionen har meddelat EBA att inspektionen inte kommer tillämpa alla delar i de nya riktlinjerna fullt ut. De delar som inte kommer att tillämpas avser (i) regler om filialer i Sverige till kreditinstitut i tredje land som bestäms av svensk lag och som Finansinspektionen inte kan besluta om, (ii) återkrav som de nya riktlinjerna tar sikte på men som inte är möjligt enligt svensk rätt och (iii) den detaljerade beskrivning om hur tillsynsmyndighet ska ingripa om ett beviljande av rörlig ersättning skadar upprätthållandet av en sund kapitalbas. I övriga delar kommer Finansinspektionen dock att följa riktlinjerna.

Den 2 augusti 2021 publicerade ESMA officiella översättningar av riktlinjer om marknadsföringskommunikation enligt förordningen om gränsöverskridande distribution av fonder (EU/2019/1156). Riktlinjerna avser all marknadsföringskommunikation som är riktad till investerare eller potentiella investerare för fondföretag och AIF-fonder. Riktlinjerna fastställer gemensamma principer för att säkerställa att all marknadsföringskommunikation som riktas till investerare är identifierbar som sådan och innehåller en beskrivning av riskerna och avkastningen vid köp av andelar eller aktier i en AIF-fond eller andelar i ett fondföretag på ett lika klart och tydligt sätt samt att all information som ingår i marknadsföringskommunikationen är rättvisande, tydlig och inte vilseledande.

Den 10 maj 2021 publicerade ESMA riktlinjer om utkontraktering till molntjänstleverantörer. Riktlinjerna är adresserade till AIF-förvaltare, AIF-fonder, fondföretag, centrala motparter inklusive centrala motparter från tredje land som uppfyller kraven i Emir (EU/648/2012) och värdepappersföretag samt kreditinstitut. Riktlinjerna syftar till att hjälpa företag och behöriga myndigheter att identifiera, hantera och övervaka de risker och utmaningar som uppstår i samband med uppdragsavtal om molntjänster, vilka innefattar beslut om att lägga ut molntjänster på entreprenad, val av molntjänstleverantör och övervakning av utkontrakterad verksamhet till utträdesstrategier. Finansinspektionen har meddelat att de kommer att följa ESMAs riktlinjer om utkontraktering till molntjänstleverantörer.

Finansinspektionen har meddelat att de avser att följa ESMAs riktlinjer. Riktlinjerna gäller för förvaltningsbolag för fondföretag och förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Den 23 november 2020 publicerade ESMA uppdaterade riktlinjer om tillsyn över finansiell information. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en gemensam syn på tillsynen över finansiell information enligt öppenhetsdirektivet (2004/109/EG). Riktlinjerna är principbaserade och definierar tillsyn över finansiell information och räckvidden för denna tillsyn i enlighet med öppenhetsdirektivet. Riktlinjerna anger dessutom vad som bör utmärka tillsynsutövare, beskriver tekniker som bör tillämpas och andra aspekter i fråga om tillsynsmetoder. Riktlinjerna beskriver även vilken typ av tillsynsåtgärder som tillsynsutövarna bör vidta. Finansinspektionen har meddelat att de kommer att följa ESMAs riktlinjer.

Den 2 juli 2021 publicerade EBA riktlinjer för intern styrning, som fastställer de former, processer och metoder för intern styrning som företag enligt artikel 74.1 i direktiv 2013/36/EU måste tillämpa för att säkerställa en effektiv och ansvarsfull ledning av institutet (EBA/GL/2021/05). Riktlinjerna gäller från och med den 31 december 2021 och ersätter tidigare riktlinjer för intern styrning.

Finansinspektionen har meddelat EBA att inspektionen kommer att följa riktlinjerna, men att några av bestämmelserna i riktlinjerna inte är tillämpliga i Sverige. De delar i riktlinjerna som Finansinspektionen syftar på är bestämmelser om nomineringskommittéer och bestämmelser om oberoende ledamöter i styrelsen.

Den 2 juli 2021 publicerade EBA och ESMA reviderade riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare enligt artiklarna 91.12 i direktiv 2013/36/EU och andra stycket i artikel 9.1 i direktiv 2014/65/EU (EBA/GL/2021/06). Riktlinjerna gäller från och med den 31 december 2021 och ersätter tidigare riktlinjer på området.

Finansinspektionen har meddelat EBA och ESMA att inspektionen kommer att följa riktlinjerna, med undantag för de delar som rör behöriga myndigheters skyldigheter när det gäller lämplighetsbedömningar av ledande befattningshavare. Finansinspektionen har även angett att delar av riktlinjerna inte är tillämpliga och utöver detta även lämnat förtydliganden till EU-myndigheterna.

Den 6 oktober 2021 publicerade Finansinspektionen sin promemoria med uppgifter om att tillsynsmyndigheten samlat in information om hur fondförvaltare anpassat sig till disclosureförordningen (EU/2019/2088) på bolags- och produktnivå. Finansinspektionens rapport visar att en betydande del av svenska fonder antingen främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper eller har hållbara investeringar som mål. Nära hälften av fonderna marknadsförs som hållbara. Bland annat konstaterar Finansinspektionen att fondförvaltarnas kategorisering av fonderna enligt disclosureförordningen ställer höga krav på informationsgivning för majoriteten av svenska fonder. Ett viktigt syfte med informationskraven i disclosureförordningen är att minska risken för så kallad green washing och enligt Finansinspektionen kan vissa fondförvaltare behöva anpassa informationsgivningen bättre till fondens investeringsstrategi. Finansinspektionen anser att för fonder som har hållbarhetsfokus i namnet ska detta återspeglas i fondens investeringsstrategi, målsättning och innehav. För fonder som marknadsförs som hållbara ska marknadsföringsmaterial reflektera fondens investeringsstrategi. Finansinspektionens kartläggning avser hållbarhetsinformation från förvaltare av värdepappersfonder och specialfonder.

Finansinspektionen har den 1 december 2021 tagit fram en vägledning om justerat försäljnings- och inlösenpris (swing pricing) för fondbolag, förvaltningsbolag och AIF-förvaltare som ansöker om godkännande av fondbestämmelser eller av ändringar i dem. Vägledningen, som återfinns på Finansinspektionens hemsida, förmedlar Finansinspektionens syn på vilka krav bolag som tillämpar justerat försäljnings- och inlösenpris måste uppfylla, vilken information som ska anges i fondbestämmelserna och vilka uppgifter som ska lämnas i ansökan om godkännande av fondbestämmelser eller av ändringar i dem. Syftet anges vara att bolag ska använda sig av vägledningen när de ansöker om att få använda justerat försäljnings- och inlösenpris i värdepappersfonder och specialfonder som de förvaltar.

Den 12 oktober 2021 beslutade Finansinspektionen att återkalla Nord Fondkommission AB:s samtliga tillstånd att driva värdepappersrörelse och tillstånd för sidotjänster enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Finansinspektionens utredning visade att bolaget brutit mot en rad centrala kundskyddsbestämmelser när det sålt riskfyllda företagsobligationer till icke-professionella kunder. Bolaget har bland annat tagit emot ersättning från emittenter av företagsobligationer utan att identifiera eller hantera den som tredjepartsersättning. Bolaget har vidare uppvisat stora brister i sin interna styrning och kontroll. Bland annat noterade Finansinspektionen att bolaget drivit en stor del av sin verksamhet genom anknutna ombud och att varken bolagets organisation, styrning och kontroll eller funktion för regelefterlevnad har varit anpassade efter detta.

Bristerna har varit sådana att Finansinspektionen bedömt att det fanns skäl att ingripa mot bolaget. Finansinspektionen konstaterar att det har i flera fall varit fråga om allvarliga överträdelser och att bolaget därigenom visat att det saknar förmåga att följa de grundläggande regler som är uppställda för att skydda de kunder som investerar i finansiella instrument. Till följd av överträdelserna har bolaget visat en okunnighet och likgiltighet inför regelverket som inte är förenlig med kraven på aktörer som driver tillståndspliktig verksamhet på finansmarknaden. Finansinspektionen bedömde sammantaget att det enda som kunde komma i fråga var att återkalla bolagets tillstånd.

Beslutet gäller omedelbart och bolaget har fram tills den 31 januari 2022 att avveckla sin rörelse.

Den 19 oktober 2021 fattade Finansinspektionen beslut om att Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial (Danske Bank eller banken) får föreläggande att göra rättelse sedan Finansinspektionen efter en undersökning identifierat brister i bankens allmänna riskbedömning. Bristerna avser hur bankens produkter och tjänster kan användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker. Finansinspektionen har bland annat noterat att Danske Bank inte kunnat redogöra för alla produkter och tjänster som den tillhandahöll i Sverige och att banken visserligen gjort en kortfattad riskbedömning av ett fåtal produktklasser, men att det saknats en bedömning av hur bankens olika produktklasser, eller enskilda produkter och tjänster skulle kunna användas för penningtvätt respektive finansiering av terrorism.

Sedan Finansinspektionen identifierat bristerna i bankens allmänna riskbedömning har Danske Bank presenterat en åtgärdsplan för att komma till rätta med dessa brister. Tillsynsmyndigheten bedömde dock att bankens åtgärdsplan inte hanterar bristerna tillräckligt skyndsamt. Finansinspektionen har därför förelagt Danske Bank att senast den 30 juni 2022 bedöma hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller i Sverige kan utnyttjas för penningtvätt respektive finansiering av terrorism.

Den 2 december 2021 publicerade Simpt (Svenska institutet mot penningtvätt) ytterligare vägledning om kundkännedom inom penningtvättsregelverket. Vägledningen berör försäkringsförmedlare vid riskbedömningen av kund. Vägledningen beskriver hur branschen tolkar och tillämpar penningtvättsregelverket i aktuella delar och syftar till att stärka kundskyddet vad gäller exempelvis personuppgifter samt öka tilliten till försäkringsförmedlarbranschen. Vägledningen är framtagen från ett förmedlarperspektiv men kan vara relevant även för andra aktörer.

Den 23 november 2021 publicerade Iosco sina rekommendationer om värderingstjänster för hållbarhet. Rekommendationerna, som gäller så kallade ESG-betyg och presenteras i en särskild Iosco-rapport, vänder sig till leverantörerna av tjänsterna, användarna och ansvariga reglerare. Genom rekommendationerna vill Iosco bland annat att (i) institut ökar transparensen när det kommer till de metoder som används för att ta fram ESG-betyg, (ii) att institut implementerar lämpliga rutiner för intressekonflikter och (iii) att instituts informationsinsamlingsprocesser för ESG-betyg förbättras. Genom rekommendationerna Iosco vill även att investerare genomför lämplig due diligence innan de använder ESG-betyg.

Den 23 december 2021 publicerade Finansinspektionen på sin hemsida en ny broschyr till penningöverförare om regler kring penningtvätt och finansiering. Syftet med broschyren är att informera om risker och skyldigheter förknippade med penningöverföringsverksamhet. Broschyren syftar vidare till att öka förståelsen för regelverket samt att belysa några situationer som kan tyda på att penningöverförare utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Finansinspektionen har den 7 januari 2022 informerat om att inspektionen valt att inleda en tematisk undersökning om hur fyra valutaväxlare följer penningtvättsregelverket. Finansinspektionens initiativ till granskning kommer som en följd av de risker som kan förknippas med valutaväxlingsverksamhet och syftar till att utreda hur de i undersökningen berörda valutaväxlarna följer penningtvättsregelverkets krav när det gäller den allmänna riskbedömningen, riskbedömning av kunder, rutiner och riktlinjer för kundkännedom och åtgärder för kundkännedom. Temaundersökningen påbörjades den 5 januari 2022.