Nyheter inom finansiell reglering

Den 20 juni 2019 antogs EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt ("PEPP-produkt"). Förordningen tillämpas från den 22 mars i år.

Det nya regelverket antogs mot bakgrund av bedömningen att de nationella marknaderna inom EU:s inre marknad för privata pensionsprodukter var ojämnt utvecklade och tillgången på denna typ av produkter skiftande. Den nya förordningen ska därför möjliggöra för vissa enligt förordningen godkända finansiella företag ("PEPP-institut") att tillhandhålla en inom EU standardiserad privat pensionsprodukt, som inte är tjänstepensionsbaserad och som fysiska personer kan teckna frivilligt i pensionssyfte.

Syftet med regelverket är i enlighet med ovanstående att skapa förutsättningar för ett ökat frivilligt privat pensionssparande, att ge sparare fler valmöjligheter samt att tillhandahålla mer flexibla och konkurrenskraftiga privata pensionsprodukter på den inre marknaden. I förordningen fastställs vissa enhetliga regler för bland annat registrering, utveckling, distribution och tillsyn när det gäller PEPP-produkter. Det lämnas emellertid till medlemsstaterna att komplettera med vissa nationella bestämmelser rörande bland annat villkor för in- och utbetalningar samt beskattning.

För att ett finansiellt företag ska ha rätt att tillhandahålla en PEPP-produkt behöver produkten registreras som en sådan. Endast vissa i förordningen bestämda finansiella företag kan ansöka om registrering av en PEPP-produkt (exempelvis kreditinstitut, fondbolag, vissa värdepappersbolag och försäkringsföretag med tillstånd att bedriva direkt livförsäkringsrörelse).

En utmärkande egenskap hos PEPP-produkten är dess portabilitet, vilket innebär att en PEPP-sparare ska kunna byta bosättningsland inom EU och behålla sitt sparande med fortsatt inbetalningsmöjlighet till sitt befintliga PEPP-konto via ett och samma PEPP-institut. PEPP-produkten ska vidare kunna tillhandahållas gränsöverskridande genom användande av s.k. "underkonton". Det innebär att PEPP-institut ska kunna tillhandahålla underkonton för en PEPP-sparare i andra medlemsstater till vilka PEPP-spararen flyttar. Ett och samma PEP-sparande ska därmed kunna innehålla flera underkonton för olika länder. För varje underkonto gäller nationella bestämmelser för bland annat in- och utbetalning, vilket innebär att villkoren kan variera från underkonto till underkonto inom ett och samma PEPP-sparande.

PEPP-produkten på den svenska marknaden

Den 14 juni i år publicerades regeringens lagrådsremiss som lämnar förslag till kompletterande bestämmelser till förordningen.

Regeringen konstaterar att det i Sverige i dag finns två sparformer som är särskilt intressanta för ett långsiktigt sparande till pension, kapitalförsäkring och pensionsförsäkring, och att det genom PEPP-förordningen införs en ny sparform för långsiktigt sparande. Produkten är inte en försäkring, även om den har flera likheter med sparandet i en kapitalförsäkring eller en pensionsförsäkring.

Regeringen lämnar ett antal förslag vad gäller när och hur in- och utbetalningar kan ske i ett PEPP-sparande, exempelvis föreslås att ett sådant sparande inte ska få inledas före 18 års ålder eller efter 59 års ålder, vissa begränsningar vad gäller inbetalningarnas belopp samt att utbetalning ska kunna ske först den månad PEPP-spararen fyller 65 år. Därutöver föreslår regeringen – med beaktande av att PEPP-produkten inte uppfyller samtliga krav som i beskattningshänseende ställs på en pensionsförsäkring – att PEPP-produkten ska beskattas på motsvarande sätt som en kapitalförsäkring, vilken beskattas med avkastningsskatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

I förhållande till beskattningen av PEPP-produkten rekommenderar EU-kommissionen medlemsländerna att subventionera sparformen genom skattelättnader. Sedan den 1 januari 2016 subventioneras emellertid inte längre privat pensionssparande i Sverige - till skillnad mot hur det ser ut i många andra medlemsstater. En särskild subventionering av PEPP-produkten föreslås nu inte heller i den aktuella lagrådsremissen, med bedömningen att sparande i en PEPP-produkt så långt möjligt bör beskattas på motsvarande sätt som andra liknande sparformer på den svenska marknaden i syfte att undvika snedvridande effekter för konkurrensen om sparade medel. En skattesubventionering av långsiktigt sparande i pensionssyfte generellt sett omfattas enligt regeringen inte av detta lagstiftningsärende.

Utan en skattesubventionering av PEPP-produkten finns sannolikt inte tillräckligt incitament att välja sparande i en PEPP-produkt framför en annan sparprodukt i Sverige, eftersom likvärdiga produkter för långsiktigt sparande redan finns att tillgå på marknaden. Utan en subventionering finns därför en risk för ett begränsat intresse av att både tillhandahålla och spara i en PEPP-produkt i Sverige, vilket såväl Svensk Försäkring som Fondbolagens förening lyft i sina remissvar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den nya PEPP-produkten, givet de skattefördelar som finns i form av subventioner samt möjligheten till portabilitet, har förutsättningar att bli en attraktiv sparandeform i flera av EU:s medlemsstater och särskilt i de medlemsstater som har ett begränsat urval och utnyttjande av privata pensionsprodukter. För att produkten ska få genomslagskraft i Sverige torde emellertid krävas att någon form av subventionering av sparandet införs, då långsiktigt sparande i likvärdiga produkter redan idag är utbrett på den svenska marknaden.

Regeringen har den 2 juni publicerat en proposition genom vilket ändringar föreslås i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen), offentlighets- och sekretesslagen och lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän (prop. 2021/22:251). Regeringen föreslår effektiviseringar i kampen mot penningtvätt och att brottsbekämpande myndigheter, Finansinspektionen och banker ska få större utrymme att utbyta information med varandra. För att underlätta informationsutbytet föreslås lättnader i reglerna om sekretess och annan tystnadsplikt. Lättnaderna innebär exempelvis att en aktör ska vara skyldig att lämna uppgifter till en annan aktör trots sekretess eller tystnadsplikt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Det pågår förhandlingar inom EU om ändringar av regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Som vi nämnde i vårt nyhetsbrev i september i fjol har EU-kommissionen tagit fram ett förslag på lagstiftningspaket som omfattar en ny EU-förordning som ersätter det nuvarande gällande fjärde penningtvättsdirektivet, ett nytt EU-direktiv som ersätter de delar av det fjärde penningtvättsdirektivet som inte överförs till EU-förordningen och en ny EU-förordning som introducerar en ny myndighet på EU-nivå. I ljuset av detta har regeringen genom ett kommittédirektiv (dir. 2022:76) den 17 juni lämnat en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka anpassningar Sverige kommer att behöva göra med anledning av lagstiftningspaket. Utredarens uppdrag ska redovisas senast den 31 augusti 2024.

För svenska kreditinstitut gäller en skyldighet att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Skyldigheten innebär att kreditinstitut inte får vägra en konsument som är lagligen bosatt inom EES att öppna ett betalkonto med sådana grundläggande funktioner som institutet tillhandahåller andra konsumenter. Denna skyldighet gäller emellertid inte för utländska kreditinstitut som har filialer etablerade i Sverige. Mot bakgrund av att ett nekande av tillgång till betalkonto kan innebära svårigheter för konsumenter i form av utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna har regeringen genom lagrådsremiss den 14 juli föreslagit att även filialer till utländska kreditinstitut ska omfattas av kravet på att tillhandahålla betalkonto. Regeringens förslag kan ses i ljuset av den strukturomvandling som skett under de senaste åren och som har medfört att två av de fem största bankerna på den svenska bankmarknaden är filialer till utländska banker. Lagändringarna föreslås träda i kraft en 1 januari 2023.

Betaltjänstleverantörer ska tillämpa stark kundautentisering när en betaltjänstanvändare, såsom en konsument, loggar in på sitt betalkonto online, initierar en elektronisk betalningstransaktion eller genomför någon åtgärd på distans som kan innebära en risk för svikligt förfarande eller andra former av missbruk. Kravet på kundautentisering syftar bland annat till att motverka bedrägerier och kan exempelvis uppnås genom e-legitimation eller bankdosa. Konsumenter kan idag drabbas av bedrägerier vid krediter vid e-handel. I syfte att motverka riskerna för att kriminella genomför bedrägerier genom att utnyttja möjligheterna till fakturabetalning online har regeringen genom lagrådsremiss den 21 juli föreslagit att kravet på stark kundautentisering förtydligas till att även omfatta fakturabetalning när sådan betalning utgör en betaltjänst.

Finansinspektionen och Konsumentverket utövar idag ett gemensamt tillsynsansvar över konsumentkreditinstitut. Konsumentverkets tillsynsansvar omfattar idag den näringsrättsliga tillsynen, men i lagrådsremissen föreslår nu regeringen att Finansinspektionen övertar det gemensamma tillsynsansvaret, och att Konsumentverket fortsättningsvis ska ansvara för den marknadsrättsliga tillsynen i förhållande till konsumentkreditlagen. I väntan på en officiell proposition föreslås regeringens lagändringar träda i kraft den 31 januari 2023.

Finansdepartementet har den 28 juni publicerat en promemoria (Fi2022/02140) enligt vilket nya krav föreslås på verksamhetsutövare som bedriver verksamhet enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. De föreslagna kraven innebär bland annat att valutaväxlare och andra finansiella institut enligt den lagen (i) ska omfattas av en registreringsplikt även om verksamheten inte bedrivs i väsentlig omfattning eller utgör den huvudsakliga verksamheten, (ii) att det införs ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver verksamhet, ägare och ledningspersoner, (iii) att ändringar i verksamheten ska rapporteras till Finansinspektionen och (iv) att Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen, bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering eller inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. Promemorian är just nu föremål för remiss och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2023.

Finansinspektionen har den 3 juni lämnat ett uttalande enligt vilket banker uppmanas att noggrant föra statistik över hur många konsumenter som nekas och får problem med att öppna betalkonto. Uttalandet har sin bakgrund i att det utifrån nuvarande statistik från banker, hos Finansinspektionen och Konsumenternas Bank- och finansbyrå inte går att fastställa hur många konsumenter som nekas. I ljuset av att konsumenter som nekas betalkonto eller får sitt konto spärrat eller avslutat får omfattande problem att klara av sin vardag vill Finansinspektionen att banker vidtar åtgärder och prioriterar frågan om nekade betalkonton.

Finansinspektionen har den 22 juni informerat om sitt beslut att ändra i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer. Ändringarna innebär bland annat att det införs regler om vilken information som emittentinstitut ska lämna till investerare och vilka uppgifter som instituten ska rapportera till Finansinspektionen. Därtill görs ändringar i bestämmelserna om den oberoende granskarens uppgifter och rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen.

Finansinspektionen har den 20 juni informerat att inspektionen avser följa EBA:s riktlinjer avseende undantag för begränsade nätverk enligt andra PSD2 (betaltjänstdirektivet) (EBA/GL/2022/02). Riktlinjerna ger vägledning om hur undantagsbestämmelsen enligt artikel 3 k i PSD2 ska tillämpas och riktar sig mot behöriga myndigheter. Riktlinjerna är tillämpliga på tjänster baserade på särskilda betalningsinstrument som endast kan användas i begränsad omfattning och som är undantagna från tillämpningsområdet för PSD2. Finansinspektionens meddelande kan läsas här.

Finansinspektionen har den 8 juni informerat att inspektionen avser följa EBA:s riktlinjer för riskbaserad tillsyn inom området för penningtvätt och finansiering av terrorism (EBA/GL/2021/16). Riktlinjerna anger de utmärkande dragen för en riskbaserad tillsynsmetod för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och vilka åtgärder som de behöriga myndigheterna bör vidta vid sina tillsynsarbeten. Finansinspektionens meddelande kan läsas här.

Baselkommittén har den 15 juni utfärdat 18 principer. 12 av principerna avser vägledning för banker i hanteringen av klimatrelaterade finansiella risker, bland annat om hur banker bör fördela det interna ansvaret organisatoriskt, vilka interna rutiner som bör finnas och vilka åtgärder som bör vidtas inom verksamheten för att hantera klimatrelaterade finansiella risker. Övriga sex principer ger vägledning för tillsynsmyndigheter.

Finansinspektionen har den 1 juli publicerat en rapport om lojala försäkringstagare (konsumenter) och betalningen av premier när det gäller skadeförsäkringsprodukterna hemförsäkring, villaförsäkring och personbilsförsäkring. Finansinspektionens granskning visar att premier för hemförsäkringar höjs betydligt mer för lojala kunder än för nya. Granskningen visar vidare att premierna höjs för villaförsäkring, dock inte för personbilsförsäkringar. I sin granskning noterar Finansinspektionen att prisdiskriminering förekommer på den svenska marknaden och anför att premierna bör spegla den risk som de försäkrade utgör och försäkringsföretagens beräknade kostnader. Granskningen visar också att försäkringarna säljs med en rabatt vid nyteckning och att Finansinspektionen ser ett problem med rabatterna om de finansieras genom omotiverade och orättvisa premiehöjningar för lojala försäkringstagare.

För aktörer som utvecklar och säljer paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter (Priip-produkter) gäller den s.k. Priips-förordningen (förordning (EU) nr 1286/2014), som ställer krav på att aktörer ska ta fram faktablad som ska hjälpa icke-professionella investerare att förstå produkternas viktigaste egenskaper och risker, jämföra olika Priip-produkter med varandra och fatta välgrundade investeringsbeslut. Till Priips-förordningen finns delegerade förordningar från EU-kommissionen som i mer detalj beskriver hur Priip-faktabladet ska se ut. Av dessa har ändringar genomförts i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2268, som skulle ha tillämpats i juli 2022. I och med publiceringen av kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/975 den 24 juni har tillämpningsdatumet för delar av kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2268 skjutits fram till den 1 januari 2023. I tillägg fastställs att artikel 14(2) i kommissionens delegerade förordningen (EU) 2017/653 ska fortsätta att tillämpas till den 31 december 2022. Mer information om ändringarna på detta område finns att läsa här.

Finansinspektionen har den 10 juni informerat att inspektionen avser följa ESMA:s riktlinjer för vissa aspekter av Mifid 2-kraven för ändamålsenlighet och tjänster som endast omfattar utförande (ESMA35–43–3006). Riktlinjerna ger vägledning om hur kraven i Mifid 2 ska tillämpas, bl.a. vad avser artikel 25.3 och 25.4. Riktlinjerna ställer krav på vilka åtgärder företag bör vidta för inhämtande av information om sina kunders kunskap och erfarenhet för att kunna bedöma om erbjudna investeringstjänster eller produkter passar för kunden. Finansinspektionens meddelande kan läsas här.

Finansinspektionen har den 29 september publicerat sina förslag till ändringar i sina fondföreskrifter och AIF-föreskrifter. Ändringsförslagen kommer som ett led i det regelarbete som uppstått till följd av Priips-förordningen (se notis om detta under Försäkring) och de förslag som presenteras i en lagrådsremiss om fondfaktablad och tidsfrist vid delning av en fond, beslutad av regeringen den 29 september (lagrådsremissen som kan läsas här). Finansinspektionens förslag innebär att bestämmelserna i fondföreskrifterna och AIF-föreskrifterna om tillhandahållande av och språk i faktablad inte ska gälla sådana faktablad som upprättas, tillhandahålls, ändras och översätts enligt kraven i Priips-förordningen. Vidare föreslås justeringar i AIF-föreskrifterna av de bestämmelser som gäller faktablad som ska lämnas när en AIF-förvaltare ansöker om tillstånd att marknadsföra andra alternativa investeringsfonder än specialfonder, och när en utländsk AIF-förvaltare ansöker om tillstånd att förvalta en specialfond. Därutöver föreslås i 1 kap. AIF-föreskrifterna om vilka bestämmelser i föreskrifterna som gäller för utländska AIF-förvaltare som driver verksamhet i Sverige. Finansinspektionens förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och kan läsas här.

Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina har ESMA den 16 maj publicerat ett uttalande om de konsekvenser som invasionen har för fonder som är exponerade mot ryska, belarusiska och ukrainska tillgångar. Genom uttalandet vill ESMA främja investerarskyddet och att vidtagna åtgärder är enhetliga. Uttalandet, som i synnerhet berör skyldigheterna för fondförvaltare att (i) förvalta fonder i investerarnas gemensamma intresse, (ii) ha lämpliga system för likviditetshantering och (iii) säkerställa en korrekt värdering av tillgångarna, innehåller vägledning om:

• lämpliga åtgärder vid exponering mot ryska, belarusiska och ukrainska tillgångar om det råder osäkerhet om värdering och likviditet,


• vilken process fondförvaltarna bör följa när de utvärderar tillgångarna, och


• om det kan övervägas att använda så kallade side pockets eller liknande arrangemang för att avskilja tillgångarna.

EIOPA har den 20 juli publicerat sin vägledning om integrering av konsumenters hållbarhetspreferenser i IDD:s lämplighetsbedömning. Vägledningen är baserad på EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1257 och syftar till att underlätta införandet av den delegerade förordningen för berörda myndigheter, såväl som för försäkringsbolag och försäkringsförmedlare. Sammanfattningsvis ger EIOPA vägledning om (i) hur konsumenter kan ges hjälp att bättre förstå konceptet "hållbarhetspreferenser" och investeringsbeslut, (ii) hur information kan samlas in om hållbarhetspreferenser från kunder, (iii) hur kunders preferenser kan matchas mot produkter baserat på produktupplysningar under SFDR, (iv) vilka arrangemang som är nödvändiga för att säkerställa lämpligheten av en försäkringsbaserad investeringsprodukt och (v) den hållbara finansrelaterade utbildningen och kompetensen som förväntas av försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som ger råd om försäkringsbaserade investeringsprodukter (IBIPs).

EBA, ESA och EIOPA har tillsammans den 2 juni publicerat ett uttalande som innehåller förtydliganden om de utkast till tekniska standarder som utfärdats under disclosureförordningen och som inkluderar information om finansiella produkter under taxonomiförordningen. Uttalandet innehåller förtydliganden om centrala delar inom disclosureförordningen och omfattar i korta drag (1) användningen av hållbarhetsindikatorer, (2) upplysningar om huvudsakliga negativa konsekvenser, (3) upplysningar om finansiella produkter, (4) direkta och indirekta investeringar, (5) upplysningar om taxonomirelaterade produkter, (6) upplysningar om betydande skador (eng. do not significantly harm (DNSH)) och (7) upplysningar för produkter med investeringsalternativ.

Som ett led i arbetet med att färdigställa tillhörande akter till disclosureförordningen har EU-kommissionen publicerat svenska översättningar till kommissionens delegerade förordning (C(2022) 1931 final) till disclosureförordningen jämte bilagor. Den delegerade förordningen utgör tekniska standarder och specificerar vilka krav och principer som ska gälla när finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ger information till kunder.

Finansinspektionen har den 9 september publicerat sin rapport om fonder med hållbar investering som mål. I sin rapport har Finansinspektionen analyserat om informationsbroschyrer för fonder uppfyller de krav som finns på transparens. Finansinspektionen konstaterar att informationen i broschyrerna ofta är otydlig. Som exempel anger inspektionen att det många gånger är oklart vad som betraktas som en hållbar investering och vilka miljömässiga eller sociala mål fonden bidrar till, vilket gör det svårt för en konsument att förstå och jämföra fonder. Genom rapporten betonar Finansinspektionen att förvaltare behöver bli bättre på att ge tydlig och jämförbar information till de som vill investera i hållbara fonder och att inspektionen kommer att fortsätta analysera de upplysningar som lämnas samt verka för att nödvändiga förbättringar sker.

Rapporten omfattar 30 svenskregistrerade fonder med hållbar investering som mål och kan läsas här.

Ändringar har gjorts i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:2) om värdepappersrörelse, innebärandes bland annat att värdepappersinstitut ska beakta hållbarhetsfaktorer och hållbarhetsrelaterade mål när institut specificerar målgrupp för ett finansiellt instrument samt att hållbarhetsfaktorer ska presenteras på ett transparent sätt. Ändringarna gäller även för fondbolag och AIF-förvaltare som tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster – ändringarna börjar gälla från den 22 november.

Den 11 maj 2022 publicerade EU-kommissionen sitt förslag till direktiv om ändring av direktiv 2011/83/EU om avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans samt om upphävande av direktiv 2002/65/EG (COM(2022) 204). Direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter reglerar idag situationer där konsumenter på distans ingår avtal om exempelvis bankservice, krediter, försäkringar, pension eller investeringar. Mot bakgrund av att det tillkommit en mängd rättsakter sedan direktivet antogs 2002, och som inneburit att direktivet till stor del numera bedöms som obsolet, har kommissionen föreslagit att direktiv 2002/65/EG upphävs och att direktiv 2011/83/EU ändras. Förslaget har på uppdrag av Sveriges regering varit ute på remiss, varav Finansinspektionen den 26 september inkommit med sitt remissvar till regeringen. Finansinspektionen tillstyrker kommissionens förslag, men bedömer att förslagets krav på information om risk- och avkastningsprofil respektive miljömål eller sociala mål behöver tydliggöras och kompletteras. Finansinspektionen anser vidare att det av direktivet bör framgå att riskinformationen bör innefatta hållbarhetsfrågor, när det är tillämpligt samt att en utvärdering även bör göras avseende hur den föreslagna fullharmoniseringen av direktivet kan påverka de mer långtgående regler som gäller idag i Sverige. Förhandlingar på EU-nivå förväntas nu påbörjas. Finansinspektionens remissvar kan läsas här. Kommissionens förslag kan läsas här.

MoneyGram International SPRL (MoneyGram) är ett utländskt betalningsinstitut som bedriver verksamhet i Sverige genom ombud. Under början av 2021 genomförde Finansinspektionen en undersökning i syfte att kontrollera MoneyGrams efterlevnad av penningtvättslagen och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Undersökningen avgränsades till en granskning av bolagets allmänna riskbedömning och rutiner för lämplighetsprövning och utbildning. Inspektionens granskning visade att MoneyGrams allmänna riskbedömning innehöll brister då bolaget inte bedömt vilka risker som är förknippade med kontbaserade transaktioner eller med dess kunder. Undersökningen visade även att MoneyGram inte bedömt vilka risker som är förenade med användandet av ombud som distributionskanal.

Som en följd av granskningen inledde Finansinspektionen en ingripandeprövning mot bolaget under oktober 2021 avseende de iakttagelser inspektionen gjort. Finansinspektionen har per den 5 september 2022 förelagt bolaget att senast den 30 december 2022 åtgärda de identifierade bristerna och uppdatera sin allmänna riskbedömning.

Finansinspektionens föreläggande om rättelse kan ses mot bakgrund av att inspektionen inte har samma ingripandemöjligheter som mot ett svenskt institut och att den ingripandeåtgärd som inspektionen har att tillgå är att förelägga bolaget att vidta rättelse.

Finansinspektionens beslut kan läsas här.

Finansinspektionen inledde en undersökning under början av 2020 för att kontrollera Svea Ekonomi ABs kreditprövning. Sedan Finansinspektionen avslutat sin undersökning fusionerades Svea Ekonomi AB in i Svea Bank AB, som därmed övertog Svea Ekonomi AB:s förpliktelser. Finansinspektionens undersökning omfattade beviljade krediter om under perioden juni-september 2019, för kreditbelopp som uppgick till mellan 80 000 och 400 000 kronor. Finansinspektionen konstaterade att Svea Ekonomi AB har använt sig av bristfälliga uppgifter om konsumenternas skuldsituation och konsumentens utgifter för boende och befintliga krediter.

Mot bakgrund av att Svea Ekonomi AB:s kreditprövning inte grundats på tillräckliga uppgifter konstaterade Finansinspektionen att Svea Ekonomi AB inte har iakttagit god kreditgivningssed. Finansinspektionen bedömde att det fanns skäl för att ingripa mot Svea Bank AB (som övertagit Svea Ekonomi AB:s förpliktelser) och fattade därför beslut den 21 juli 2022 om att ge Svea Bank AB en anmärkning tillsammans med en sanktionsavgift på 45 miljoner kronor för de gjorda överträdelserna.

Finansinspektionens beslut kan läsas här.

Finansinspektionen inledde en undersökning under början av 2020 för att kontrollera Resurs Bank ABs kreditprövning. Finansinspektionens undersökning omfattade beviljade krediter under perioden juni-september 2019, för kreditbelopp som uppgick till mellan 80 000 och 400 000 kronor. Finansinspektionen konstaterade att Resurs Bank AB använt sig av bristfälliga uppgifter om konsumenternas skuldsituation och inte gjort tillräckliga kontroller av den inkomstuppgift som konsumenten lämnat.

Mot bakgrund av att Resurs Bank AB:s kreditprövning inte grundats på tillräckliga uppgifter om konsumenternas ekonomiska förhållanden konstaterade Finansinspektionen att Resurs Bank AB inte har iakttagit god kreditgivningssed. Finansinspektionen bedömde att det fanns skäl att ingripa mot Resurs Bank AB och fattade därför beslut den 21 juli 2022 om att ge Resurs Bank AB en anmärkning tillsammans med en sanktionsavgift på 50 miljoner kronor för de gjorda överträdelserna.

Finansinspektionens beslut kan läsas här.

Finansinspektionen har den 13 september informerat om att inspektionen ska granska om försäkringsföretagens företagsstyrningssystem uppfyller de krav som ställs när utförandet av aktuariefunktionen har lagts ut till en extern leverantör. Bakgrunden till granskningsinitiativet anges av Finansinspektionen vara att många försäkringsföretag använder en extern leverantör i stället för att låta egen personal utföra aktuariefunktionens uppgifter. Granskningen syftar därför till att säkerställa att tillämpliga regler följs. Finansinspektionens granskning påbörjades den 12 september och de försäkringsföretag som ingår i undersökningen är

• Försäkrings AB Göta Lejon


• LMG Försäkrings AB


• Försäkringsaktiebolaget Vattenfall Insurance


• Stockholmsregionens Försäkring AB


• Hedvig Försäkring AB


• Kommunassurans Syd Försäkrings AB


• Sveaskog Försäkringsaktiebolag.

Finansinspektionen har den 6 juli informerat att inspektionen har startat en undersökning för att granska om Swedbank har följt relevanta lagar, föreskrifter, interna rutiner och processer kopplat till en it-incident som skedde mellan den 28 och 29 april i år. It-incidenten medförde felaktiga saldon på kunders konton. Finansinspektionens granskning påbörjades den 5 juli och inspektionens meddelande kan läsas här.