Newsletter

Nyheter inom finansiell reglering - förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut

Published:

Seated man reading newspaper

I det här numret av Schjødts nyhetsbrev går vi igenom regeringens förslag om ändrade regler för valutaväxlare och andra finansiella institut och vilka följder som kan väntas genom de föreslagna lagändringarna.

Introduktion

Den 1 juni 2023 publicerade regeringen sin proposition om förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut (prop. 2022/23:124), genom vilken regeringen föreslår ändringar i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet (”LVA”).


LVA omfattar aktörer (juridiska eller fysiska personer) som bedriver vissa typer av finansiella verksamheter, däribland valutaväxling, lämna eller förmedla krediter, medverka vid finansiering genom leasing eller fakturaköp, lämna ekonomisk rådgivning och tillhandahålla värdefackstjänster. Även verksamhet med virtuella valutor (så som Bitcoin och andra kryptovalutor) omfattas av LVA. LVA omfattar emellertid inte kreditgivning till konsumenter.


Aktörer som bedriver verksamhet enligt LVA ska registreras som "finansiella institut" hos Finansinspektionen. I egenskap av finansiellt institut står verksamhetsutövare inte under Finansinspektionens näringsrättsliga tillsyn, med undantag för tillsyn avseende penningtvätt och finansiering av terrorism.


Genom propositionen föreslås ett flertal ändringar i LVA och förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Initiativet till lagförslaget ska ses mot bakgrund av Sveriges nationella riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism 2020/2021 och Polismyndighetens rapport - Penningtvätt via växlingskontor 2021, i vilka verksamhet med valutaväxling anges ha en central roll för penningtvätt och terroristfinansiering i kriminella nätverk.

Slopande av väsentlighets- och huvudsaklighetskravet

Förslaget innehåller bland annat ett förslag om att slopa det idag gällande väsentlighets- och huvudsaklighetskravet. Väsentlighets- och huvudsaklighetskrav innebär att registreringsplikten endast omfattar aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet med valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, om verksamheten är av väsentlig omfattning eller utgör den huvudsakliga verksamheten hos verksamhetsutövaren. Genom att slopa väsentlighets- och huvudsaklighetskravet utökas registreringsplikten till att omfatta alla aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet med valutaväxling eller annan finansiell verksamhet.


Konsekvensen av att slopa väsentlighets- och huvudsaklighetskraven innebär att fler verksamheter kommer att omfattas av registreringsplikten enligt LVA. Kravet på att verksamheten ska vara yrkesmässig kommer emellertid att gälla (vilket förutsätter att verksamheten bedrivs med självständighet, regelbundenhet och varaktighet samt typiskt sett även med vinstsyfte) och det får anses krävas att en verksamhet ska ha ett självständigt syfte i förhållande till den övriga verksamhet som bedrivs för att registreringsplikten ska anses uppkomma. Vi rekommenderar därför verksamhetsutövare att se över om verksamheten kan komma att omfattas av regelverket.

Införandet av ett allmänt lämplighetskrav

En annan nyhet avser förslaget att införa ett allmänt lämplighetskrav för personer som bedriver verksamhet med valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, eller har ett kvalificerat innehav i eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut.


Idag utgör Finansinspektionens prövning av ägare och ledningspersoner enbart en prövning av om personen i fråga i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet (vilket typiskt sett innebär en kontroll av om en person förekommer i belastningsregistret eller har andra ekonomiska anmärkningar).


Genom att införa ett allmänt lämplighetskrav i LVA utökas Finansinspektionens prövning till att även omfatta en prövning av om ägare och ledningen är lämpliga för uppgiften att leda eller utöva ett väsentligt inflytande över det finansiella institutet. Prövningen kommer då att ha sin utgångspunkt i personens allmänna laglydighet, erfarenhet och omdöme och om det finns skäl att anta att personen kommer att motverka att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande regler samt, för ägares del, om en ägares innehav i det finansiella institutet har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.


Som en del av införandet av det allmänna lämplighetskravet föreslås ett slopande av den idag gällande årliga lämplighetsprövningen av ägare och ledning. Skälet för detta anges vara att Finansinspektionen istället ska kunna fokusera sina resurser genom ett riskbaserat förhållningssätt (exempelvis mot finansiella institut som är förenade med hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism) och kunna vidta kontrollåtgärder mot enskilda finansiella institut när myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov.


Av de presenterade lagförslagen noterar vi att redan registrerade finansiella institut inte kommer att behöva omregistrera sig i och med det föreslagna allmänna lämplighetskravet. Sett till Finansinspektionens möjlighet att initiera tillsynsaktiviteter av redan registrerade institut ser vi dock att finansiella institut med fördel redan idag kan arbeta proaktivt för att vidta interna åtgärder samt kontrollera lämpligheten hos ledningspersoner och ägare. Detta för att bättre förbereda sig inför en förestående kontakt med Finansinspektionen inom ramen för Finansinspektionens tillsyn.

Anmälan om ändrade förhållanden i verksamheten

En tredje nyhet avser förslaget att införa ett krav för finansiella institut att anmäla in väsentliga ändringar i verksamheten avseende förhållanden som institutet initialt uppgett vid registreringstillfället hos Finansinspektionen. I dagsläget kan finansiella institut efter registrering välja att ändra eller utöka sin verksamhet till att omfatta en annan verksamhetstyp utan att anmäla in detta till Finansinspektionen. Exempelvis kan ett finansiellt institut idag fritt ändra sin verksamhet med att "medverka vid finansiering" till att istället bedriva verksamhet med att "lämna och förmedla kredit", eller utöka sin verksamhet till att omfatta båda dessa verksamhetstyper.


Genom regeringens förslag kommer finansiella institut behöva ansöka om nyregistrering vid byte av verksamhetsinriktning, något som öppnar upp Finansinspektionens möjlighet att pröva om ett finansiellt institut fortsatt uppfyller gällande krav för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism samt om ledningspersoner och ägare fortsatt kan bedömas som lämpliga. Beaktat den nya prövning som finansiella institut eventuellt har att vänta vid ett byte eller en väsentlig förändring av verksamhetsinriktningen, ser vi här ett behov för finansiella institut att se över sina interna rutiner och riktlinjer för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vidare kan det finnas skäl att se över om ledningspersoner i det finansiella institutet fortsatt kan bedömas som lämpliga även om verksamhetsinriktningen har ändrats.

Finansinspektionens sanktionsmöjligheter

En fjärde nyhet avser Finansinspektionens utökade möjlighet att inom ramen för tillsynen besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ha ansökt om registrering. Motivet är att ge Finansinspektionen ett ökat handlingsutrymme att ingripa mot aktörer som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ha inkommit med en ansökan om registrering och aktörer som underlåter att lämna ut information som särskilt efterfrågats av Finansinspektionen. Att notera är att Finansinspektionen emellertid kommer att vara förhindrad att besluta om sanktionsavgift för en överträdelse om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.


Sammanfattningsvis kan konstateras att LVA redan idag omfattar en mängd olika typer av verksamheter och därmed även bolag av olika storlek med olika ekonomiska och organisatoriska förutsättningar att hantera de regulatoriska förändringar som lagändringarna innebär. För de allra minsta aktörerna kan de förestående lagändringarna innebära inte oväsentliga kostnader i förhållande till verksamhetens omfattning. Det är mot den bakgrunden viktigt att verksamhetsutövare i god tid går igenom och undersöker vad lagändringarna kan komma att innebära för den egna verksamheten.

Do you have any questions?