Nyheter inom finansiell reglering

EU-domstolen meddelade den 29 september ett förhandsavgörande (mål C-633/20) efter en förfrågan av den Federala Högsta domstolen i Tyskland avseende tolkningen av direktiv om försäkringsförmedling (2014/65/EU) och direktiv om försäkringsdistribution (EU) 2018/411 ("IDD"). Frågan som prövades avsåg eventuell tillståndsplikt vid distribution av gruppförsäkring. 

På den svenska marknaden är gruppförsäkring en vanligt förekommande försäkringsform. Förhandsavgörandet har därför väckt stort intresse, även om reaktionerna i branschen tillsynes varit avvaktande och återhållsamma såvitt avser avgörandets effekter på den svenska distributionsmarknaden.

I denna artikel identifieras några viktiga skillnader i de legala förutsättningarna för gruppförsäkringsinstitutet och hur dessa - enligt vår bedömning - påverkar hur avgörandet bör betraktas utifrån ett svenskt perspektiv och då enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution ("LFD").

Bakgrund och förutsättningar i målet

Vi uppfattar omständigheterna i målet som att svaranden givet ett reklamföretag i uppdrag att, genom hemförsäljning, erbjuda konsumenter att mot betalning ansluta sig till en kollektiv försäkring. Svaranden hade ingått ett gruppförsäkringsavtal med en tysk försäkringsgivare för detta ändamål.

Försäkringsskyddet som förmedlades avsåg sjuk- och olycksfall för utlandsresor samt skydd för kostnader vid hemtransport från utlandet och inom Tyskland. Det var svaranden, tillika försäkringstagare och gruppföreträdare, som betalade försäkringspremien till försäkringsföretaget.

Av förutsättningarna i målet är det tydligt att verksamheten inte syftade till att ett försäkringsavtal skulle ingås utan snarare att möjliggöra för konsumenter att ansluta sig till den gruppförsäkring som svaranden tecknat.

Varken svaranden eller reklamföretaget som anlitats hade tillstånd för försäkringsdistribution.

Den avgörande tolkningsfrågan i målet var om svaranden, i egenskap av försäkringstagare, likväl kunde anses vara försäkringsdistributör för den beskrivna verksamheten (ersättning erhölls från medlemmarna för det erhållna försäkringsskyddet).

EU-domstolens svar i tolkningsfrågan

EU-domstolen gjorde i målet bedömningen att direktiven ska tolkas så att begreppet försäkringsförmedlare, och därmed begreppet försäkringsdistributör, omfattar en juridisk person vars verksamhet består i att, mot ersättning erbjuda sina kunder frivillig anslutning till en gruppförsäkring. I förevarande fall hade en gruppförsäkring tecknats av en juridisk person hos ett försäkringsföretag och till denna anslöts medlemmarna och erhöll försäkringsskydd.

Relevanta frågor från ett svenskt perspektiv 

Från ett svenskt perspektiv uppstår diverse legala frågor mot bakgrund av EU-domstolens förhandsavgörande, av vilka den viktigaste frågeställningen bör vara om avgörandet över huvud taget har någon rättslig betydelse för den svenska försäkringsmarknaden. 

Inledningsvis kan noteras att det i målet handlar om en form av gruppförsäkring. Såsom vi uppfattat förutsättningarna har svaranden ingått försäkringsavtalet med försäkringsgivaren och är med anledning därav att betrakta som försäkringstagare.

Ovanstående förutsättningar väcker inledningsvis följande två grundläggande legala frågeställningar;

• Är det verkligen en gruppförsäkring som målet avser?
• Om ja, är det en obligatorisk gruppförsäkring?

Från ett svenskt perspektiv och då särskilt sett till vad som följer av försäkringsavtalslagen (2005:104) ("FAL") med tillhörande förarbeten noteras att en gruppförsäkring alltid ska meddelas på grundval av ett gruppavtal som sluts mellan gruppföreträdaren och försäkringsgivaren för en bestämd grupp av personer. Att gruppen ska vara på förhand bestämbar är inte närmare definierat i angivna regler, dock följer av doktrin (Bertil Bengtsson, "Försäkringsavtalsrätt", upp. 4) att vad som utgör en grupp närmast får bestämmas med hänsyn till praxis inom försäkringsbranschen och de försäkringstekniska förutsättningarna för att meddela en gruppförsäkring.

Enligt vår uppfattning och erfarenhet innebär dagens praxis att en bestämd grupp kan uppstå redan på grundval av kommersiella intressen, d.v.s. att en person blir del av en grupp till följd av köp av en vara eller tjänst. Därutöver kan en grupp även definieras genom medlemskap. Gruppbegreppet kan således tolkas relativt vittgående, men det som finns gemensamt är att gruppen är på förhand bestämbar.

I det aktuella målet finns tillsynes inte en på förhand bestämd grupp, utan gruppen skapas och definieras utifrån de kunder som väljer att ansluta sig till gruppförsäkringen och således bli medlemmar i gruppen. Förutsättningarna i målet ger närmast sken av att förmånerna i tecknad gruppförsäkring är den tjänst som svaranden i huvudsak tillhandahåller sina kunder och att det därutöver inte finns några eller endast några få övriga kommersiella inslag. Det leder till resonemanget att gruppen definieras av de personer som väljer att ingå avtal med svaranden och därigenom ta del av försäkringsskyddet. Ett sådant resonemang innebär emellertid enligt vår bedömning att gruppen i praktiken blir obestämbar eftersom gruppen då definieras allt eftersom i takt med att anslutning sker och är således inte en på förhand bestämbar grupp.

Vi har inte någon information om huruvida det i gruppavtalet i målet fanns information som innebär att gruppen är på förhand bestämbar. Oberoende härav är vår bedömning att det inte heller på denna grund skulle vara fråga om en obligatorisk gruppförsäkring sett till svenska regler.

Omständigheterna i målet ger närmast sken av att det handlar om införsäljning av anslutning till en gruppförsäkring – om än med den praktiska innebörden av svarandens verksamhet att konsumenten genom sitt avtal med svaranden automatiskt ansluts till gruppförsäkringen – snarare än traditionell anslutning till en obligatorisk gruppförsäkring till vilken gruppmedlem enligt FAL ansluts automatiskt. Även om skillnaden i synsätt kan tyckas semantisk vid jämförelse av svensk rätt och ifrågavarande mål sett till kursiverad skrivning, måste reglerna tolkas i ljuset av det kundskydd som IDD och FAL syftar till att säkerställa och tillmätas avgörande betydelse vid tolkning av gruppförsäkringsinstitutet, då i restriktiv bemärkelse.

Att konsumenten vidare åläggs en betalningsförpliktelse för det skydd som erhålls genom gruppförsäkringen, om än i förhållande till svaranden och inte försäkringsgivaren, undergräver vidare definitionen av en obligatorisk gruppförsäkring eftersom avgiften till svaranden i det förevarande fallet synes vara direkt kopplad till den premie som svaranden betalar till försäkringsgivaren. Härvid ska visserligen tilläggas obligatorisk gruppförsäkring, då som en del i en samlad avgift för exempelvis det medlemskap genom vilket skyddet erhålls. Dock är det enligt vår bedömning kombinationen av hur svaranden genom ombud säljer in möjligheten att ansluta sig till den kollektiva försäkringen, tillsammans med den avgift som uttas, som ska verka avgörande för bedömningen och då med slutsatsen att upplägget enligt vår bedömning inte torde utgöra en obligatorisk gruppförsäkringslösning.

Sammanfattningsvis bedömer vi att den gruppförsäkringslösning som presenterats i målet sannolikt inte skulle bedömas utgöra en gruppförsäkring enligt svensk rätt utan istället en individuellt tecknad försäkring, då gruppen enligt vår bedömning inte är på förhand bestämbar i det aktuella målet. Vidare skulle sådana hemförsäljningsaktiviteter som förekommer i målet bedömas utgöra sådana aktiviteter för vilka tillståndspliktig för försäkringsdistribution föreligger i svensk rätt.

Konsekvenser för den svenska branschen

Att lägga det aktuella förhandsavgörandet till grund för att påstå att en gruppföreträdare, tillika försäkringstagare i en obligatorisk gruppförsäkring som uppfyller kraven i FAL, även kan anses vara en försäkringsförmedlare enligt LFD är enligt vår bedömning inte möjligt. Med det sagt är det givetvis så att det av andra skäl än förhandsavgörandet kan finnas anledning att ställa sig vissa frågor.

En sådan tolkningsfråga som uppkommit i det tyska målet borde, sett till den svenska regleringen och kopplingen mellan LFD och FAL, kunna hanteras redan genom en grundläggande genomlysning av kriterierna i FAL för gruppförsäkring och att, efter konstaterande om det är en gruppförsäkring (frivillig eller obligatorisk) eller en individuell försäkring, applicera de distributionsrättsliga regler som följer av LFD. En sådan hantering förutsätter dock tydliga gränser för tolkning av gruppförsäkringsinstitutet i FAL och såvitt vi erfarit är det snarare så att tolkningsfrågorna kommer att uppstå – och i stor utsträckning redan gör idag – gällande vart gränsen går för vad som enligt FAL kan anses utgöra gruppförsäkring och således i förlängningen om denna är frivillig eller obligatorisk.

Mot bakgrund av det som anförts ovan är det nödvändigt att se på det aktuella förhandsavgörandet med viss försiktighet, framförallt mot bakgrund till hur IDD genomförts i svensk rätt och då särskilt med den i förarbetena tydliga kopplingen till den civilrättsliga regleringen i FAL för gruppförsäkring.

EU-rådet tar position till förslag om nytt europeiskt penningtvättsregelverk

I tidigare nyhetsbrev från september 2021 skrev vi om det nya lagstiftningspaketet som EU-kommissionen presenterat och som innebär en omarbetning av nuvarande penningtvättsregelverk, det så kallade AML-paketet. AML-paketet består av tre förordningar och ett direktiv som kommer att ersätta nuvarande direktiv (EU) 2015/849, även benämnt som det fjärde penningtvättsdirektivet.

EU-rådet har den 7 december 2022 publicerat sin position avseende AML-paketet. Sammanfattningsvis ställer sig rådet positivt till AML-paketet, emellertid har rådet föreslagit vissa förtydliganden avseende reglerna för verkliga huvudmän samt ställt krav på att tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar – som kommer att omfattas av det nya AML-paketet – ska förenas med krav på att applicera kundkännedomsåtgärder vid överstigande av vissa tröskelvärden. EU-parlamentet förväntas nu anta sin position kring årsskiftet för att därefter låta trepartsförhandlingar inledas. EU-rådets position kan läsas här.

Finansinspektionen tillämpar EBA:s riktlinjer om efterlevnadskontroll och centralt funktionsansvarig

Finansinspektionen har den 21 november 2022 meddelat EBA att myndigheten först vid utgången av 2023 kommer att följa EBA:s riktlinjer (EBA/GL/2022/05) om efterlevnadskontroll och centralt funktionsansvarig avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Riktlinjerna, som publicerades den 14 juni 2022, innehåller bestämmelser om rollen, uppgifterna och ansvarsområdena för centralt funktionsansvarig och särskilt utsedd befattningshavare samt interna riktlinjer, kontroller och förfaranden på penningtvättsområdet. Finansinspektionen har noterat att det för regelefterlevnad av de aktuella riktlinjerna krävs vissa ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och att Finansinspektionen av denna anledning först vid utgången av 2023 kommer att kunna följa riktlinjerna fullt ut. I samband med detta meddelande har Finansinspektionen även lämnat förtydligande information om att en medlem av ledningsgruppen, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare även fortsättningsvis kommer att kunna utses som särskilt utsedd befattningshavare i enlighet med det svenska genomförandet av EU:s penningtvättsdirektiv.

Simpt publicerar reviderad branschvägledning om penningtvättsregelverket

Den 7 december 2022 publicerade Simpt (Svenska institutet mot penningtvätt) nyheten att institutet reviderat sin vägledning om regelverket mot penningtvätt och terrorismfinansiering. Simpt har tidigare publicerat vägledning i penningtvättslagens centrala delar och har numera reviderat delar av sin vägledning. I sin revidering har Simpt (1) tagit fram vägledning i fråga om kundbegreppet i penningtvättslagen, (2) utvecklat sin vägledning om kundkännedom för försäkringsföretag, (3) infört nya avsnitt om högrisktredjeländer respektive kundkännedom när kunden är en juridisk person avseende kundkännedom för bank och (4) utvecklat samt förtydligat den branschgemensamma vägledningen om person i politiskt utsatt ställning respektive avsluta affärsförbindelse m.m. Dessutom har Simpt utvecklat sin grundläggande vägledning om kundkännedom. Simpts vägledning kan läsas här.

EU-rådets och EU-parlamentets preliminära överenskommelse om ett nytt direktiv om konsumentkrediter

I tidigare nyhetsbrev från januari 2022 skrev vi om det nya direktivet om konsumentkrediter som EU-kommissionen presenterat och som kommer att ersätta nu gällande direktiv från 2008 om konsumentkreditavtal. Det nya direktivet innebär en modernisering av nu gällande regler. Det föreslagna direktivet ställer bland annat krav på att aktörer som är involverade i konsumentkrediter garanterar att information om konsumentkrediter presenteras på ett tydligt och begripligt sätt och är anpassad till digitala enheter. Direktivet ska även säkerställa att konsumenterna kan göra ett välgrundat val när de ansöker om kredit, att långivare ska säkerställa att konsumenterna har enkel tillgång till all nödvändig information och att konsumenterna blir underrättade om den totala kreditkostnaden innan ett kreditavtal undertecknas. Det föreslagna direktivets tillämpningsområde utvidgas även i jämförelse med gällande direktiv från 2008.

Sedan förslaget presenterades har det varit under förhandling inför eventuella omarbetningar. En nyhet som EU-rådet meddelade den 2 december 2022 är att EU-rådet och EU-parlamentet enats om en preliminär överenskommelse gällande det förslagna direktivets innehåll, emellertid återstår att rådet och parlamentet godkänner den preliminära överenskommelsen. När överenskommelsen godkänts kommer direktivet genomgå de formella stegen i antagandeförfarandet. EU-rådets pressmeddelande kan läsas här.

Förtydligande om vad som gäller vid fakturabetalningar online och skyldigheten att applicera stark kundautentisering för betaltjänstleverantörer

Regeringen har den 27 oktober 2022 publicerat sin proposition med förslag till ändringar i lagen (2010:752) om betaltjänster, lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter och konsumentkreditlagen (2010:1846) (prop. 2022/23:9). Genom propositionen föreslår regeringen att ett förtydligande ska göras i lagen om betaltjänster om vad som utgör betaltjänster och att fakturabetalningar online ska betecknas som en betaltjänst när medlen täcks av en betaltjänstanvändares kreditutrymme. Förtydligandet medför att betaltjänstleverantörer ska applicera reglerna för stark kundautentisering när en betaltjänstanvändare genomför fakturabetalningar online. Regeringen föreslår vidare att den tillsyn som Konsumentverket utövar avseende konsumentkreditinstituts regelefterlevnad av konsumentkreditlagen ska överföras till Finansinspektionen såvitt avser den näringsrättsliga tillsynen. Emellertid ska den marknadsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstitut följer konsumentkreditlagen ligga kvar hos Konsumentverket. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Skyldighet för utländska kreditinstitut som har filialer etablerade i Sverige att tillhandahålla betalkonto till konsumenter

Som nämnt i vårt nyhetsbrev under oktober 2022 har regeringen publicerat sin lagrådsremiss om rätten till betalkonto i fler banker. Lagrådsremissen avsåg frågan om skyldigheten för banker att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter ska utökas till att omfatta även utländska kreditinstitut som har filialer etablerade i Sverige. Regeringen har nu publicerat sin proposition (prop. 2022/23:10) som riksdagen i sin tur har bifallit. Enligt propositionen och riksdagens beslut ska därmed kravet på att tillhandahålla betalkonto till konsumenter även gälla för utländska kreditinstitut som har filialer etablerade i Sverige. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023 och innebär ändringar i lagen om betaltjänster.

Statlig utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder

Den 3 november 2022 publicerades den statliga utredningen om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51). Rapporten avhandlar frågan om en särskild statistik över hushållens tillgångar och skulder ska inrättas och användas i syfte att kunna ge en fullgod bild av hushållens finansiella ställning. Statistiken ska bland annat användas för att kartlägga typen av kredit som hushåll upptar (exempelvis bostadslån, blancolån, objektslån och kort- eller kontokredit).

Som en del av införandet av denna statistik föreslår utredaren ändringar som innebär att svenska kreditinstitut, utländska kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige genom filial, värdepappersbolag som har tillstånd att lämna kredit, bostadskreditinstitut och svenska och utländska konsumentkreditinstitut ska omfattas av ett krav att rapportera in uppgifter om lån som fysiska personer upptagit. Även inkassoföretag föreslås omfattas av kravet på rapportering. Som statistikansvarig myndighet föreslås Statistiska centralbyrån. Ändringarna i lag och förordning föreslås träda i kraft den 1 januari 2024, emellertid ska bestämmelser om finansiella aktörers uppgiftsskyldighet börja att tillämpas första gången den 31 december 2024. Den statliga utredningen står nu inför regeringens behandling inför publiceringen av en proposition.

EBA:s publicerade riktlinjer för ersättningsrapportering

EBA har under sommaren i år publicerat tre riktlinjer för rapportering av ersättningar som blir gällande med start från och med referensdag den 31 december 2022. För viss typ av rapportering gäller emellertid rapporteringsplikt med referensdag den 31 december 2023. Riktlinje för kreditinstitut (EBA/GL/2022/06) avser rapportering av riktmärkning av ersättningspraxis, lönegap mellan könen och godkända högre kvoter. Riktlinje för värdepappersföretag (EBA/GL/2022/07) avser rapportering av riktmärkning av ersättningspraxis och lönegap mellan könen. Riktlinje för kreditinstitut och värdepappersföretag (EBA/GL/2022/08) avser rapportering av uppgifter om högavlönade anställda. Finansinspektionen har på sin hemsida lämnat ut information om de tre aktuella riktlinjerna och att information om vilka bolag och grupper som är skyldiga att lämna respektive rapport kommer att framgå i Finansinspektionens rapporteringsportal Fidac. Mer information finns att läsa på Finansinspektionens hemsida här.

Finansinspektionen har meddelat EBA att myndigheten avser följa riktlinje för kreditinstitut (EBA/GL/2022/06) respektive riktlinje för kreditinstitut och värdepappersföretag (EBA/GL/2022/08) – information om detta kan läsas här och här.

Lagändringar med anledning av EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt 

Som nämnt i vårt nyhetsbrev under oktober 2022 har EU antagit en förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt ("PEPP-produkt") som tillämpas från den 22 mars 2022. Regeringen har den 27 oktober 2022 publicerat sin proposition (prop. 2022/23:7) med förslag om kompletterande nationella bestämmelser till förordningen, bland annat om villkor för in- och utbetalningar och om Finansinspektionens tillsyn och ingripandemöjligheter. I propositionen lämnas även förslag till hur ett sparande i en PEPP-produkt ska beskattas samt ändringar i andra lagar främst på familjerättens- och skatterättens områden, inklusive på finansmarknadsområdet. Riksdagen biföll propositionen den 7 december 2022 och de föreslagna lagändringarna i propositionen började att gälla från den 1 januari 2023.

Nya trafikförsäkringsregler – stärkt skydd för försäkringstagare och andra som skadas i trafiken

På försäkringsområdet antogs den 24 november 2021 direktiv (EU) 2021/2118 om ändring av direktiv 2009/103/EG (Solvens II direktivet) om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet. Ändringsdirektivet syftar till att ge stärkt skydd för försäkringstagare och andra som skadas i trafiken. Bland de nyheter som introduceras genom ändringsdirektivet är att det i varje medlemsstat ska finnas ett organ som kan ersätta en skadelidande vid insolvens hos en försäkringsgivare som meddelar motorfordonsförsäkring. Därutöver innehåller ändringsdirektivet bestämmelser om kontroll av försäkringsinnehav och nya bestämmelser om försäkring vid export av fordon m.m. I syfte att genomföra de lagändringar som krävs i Sverige har Regeringskansliet publicerat sin promemoria med en redogörelse för vilka åtgärder som behöver vidtas (Ds 2022:27).

Regeringskansliet föreslår justeringar avseende trafikskadelagens (1975:1410) tillämpningsområde så att den nämnda lagen även omfattar vissa typer av långsammare eldrivna motorfordon samt att nya regler ska introduceras för inrättande av ett nationellt insolvensorgan. Det föreslås även att den lägsta tillåtna maximala ersättningsnivån för motortävlingsförsäkringar höjs. Promemorian är för närvarande ute på remiss med sista svarsdag den 17 februari 2023. De författningsändringar som presenteras i promemorian föreslås träda i kraft den 23 december 2023, med vissa undantag för vilka andra övergångsregler gäller.

Proposition om försäkring och tjänstepension 

Regeringen har den 17 januari 2023 publicerat sin proposition (prop. 2022/23:47) med förslag om ändring i bestämmelserna i försäkringsrörelselagen (2010:2043) om grupptillsyn över försäkringsföretag med moderföretag utanför EES. Ändringen innebär att Finansinspektionen ska tillämpa de bestämmelser som gäller ifall tillsynen i ett tredjeland inte är likvärdig med den tillsyn som föreskrivs i EU-regleringen, om EU-kommissionen inte har bedömt att tillsynen som utövas i tredjelandet är likvärdig. Vidare föreslås att länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för pensionsstiftelser och personalstiftelser, inte längre ska vara skyldig att underrätta Finansinspektionen om anmälningar om tillsyn som görs av en personalstiftelse, utan endast om anmälningar från pensionsstiftelser. Propositionen innehåller även förtydliganden om att begränsningarna för pensionsstiftelser för investeringar i tillgångar som har getts ut av arbetsgivaren enbart ska gälla för pensionsstiftelser som tryggar en enda arbetsgivares utfästelser om pension m.m. Därtill föreslås att regeringen i händelse av krig eller krigsfara ska få meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Aktuella lagändringar i propositionen föreslås träda i kraft den 1 april 2023.

Regeringens proposition – En pilotordning för distribuerad databasteknik

Från och med den 23 mars 2023 ska förordningen (EU) 2022/858 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare tillämpas. Genom den nya förordningen träder nya regler in för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och teknik för distribuerade liggare ("DLT"). Förordningen ställer bland annat krav på specifikt tillstånd för DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer i fråga om att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Mot bakgrund av att rättsakten antagits såsom en förordning är den direkt tillämplig på EU:s medlemsstater.

Som ett led i publiceringen av den nya förordningen har regeringen den 20 december 2022 publicerat sin proposition om en pilotordning för distribuerad databasteknik (prop. 2022/23:39). Genom propositionen föreslår regeringen ändringar i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. De föreslagna lagändringarna innebär att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen och att definitionen av finansiella instrument i lagen om värdepappersmarknaden kompletteras så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 23 mars 2023.

Finansinspektionen föreslår ändrade regler bland annat om mycket stora värdepappersbolag

Finansinspektionen har den 6 december 2022 publicerat förslag om ändringar i en rad föreskrifter som har tillkommit med anledning av nya kapitaltäckningsregler för mycket stora värdepappersbolag som, utifrån såväl nationella regler som EU-regler, ska tillämpa kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstitut. Genom sina föreskriftsändringar avser Finansinspektionen anpassa gällande föreskrifter om bland annat kapitaltäckning för mycket stora värdepappersbolag. Emellertid noterar Finansinspektionen att det i nuläget inte finns några mycket stora värdepappersbolag i Sverige och att de föreslagna föreskriftsändringarna inte kommer att få konsekvenser för befintliga företag eller för samhället. Finansinspektionens förslag föreslås träda i kraft den 8 mars 2023 och har varit ute på remiss med sista svarsdag den 30 december 2022. En uppsamling av vilka föreskrifter som träffas av Finansinspektionens förslag återfinns på Finansinspektionens hemsida och kan läsas här.

Fondfaktablad och tidsfrist vid delning av en fond

Regeringen har den 27 oktober 2022 publicerat sin proposition med förslag till ändringar i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och lagen (2017:317) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter (prop. 2022/23:8). I propositionen föreslås lagändringar med anledning av de ändringar som gjorts i UCITS-direktivet och att Priip-förordningen har börjat tillämpas på fondområdet. Lagändringarna innebär i huvudsak att ett faktablad enligt Priip-förordningen ska anses uppfylla kraven på faktablad för värdepappersfonder och för alternativa investeringsfonder samt att fondbolag och AIF-förvaltare inte ska behöva ta fram eller tillhandahålla två olika faktablad för en och samma fond. Propositionen innehåller även förslag om att Finansinspektionen ska få besluta att delning av en värdepappersfond eller en specialfond får genomföras tidigare än den annars gällande tidsfristen om tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut. Ett sådant beslut kommer att få göras om det kan antas ligga i andelsägarnas intressen eller det annars finns skäl för det. Riksdagen biföll propositionen den 7 december 2022 och de föreslagna lagändringarna i propositionen började att gälla från den 1 januari 2023.

Som ett led i publiceringen av regeringens proposition har även Finansinspektionen den 13 december 2022 beslutat om ändringar
i föreskrifterna (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder och föreskrifterna (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Enligt Finansinspektionens ändringar ska bestämmelserna om tillhandahållande av faktablad och språket i dem inte gälla för faktablad som upprättas, tillhandahålls, ändras och översätts enligt kraven i Priip-förordningen. I tillägg genomförs vissa justeringar i FFFS 2013:10. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Ett likviditetsverktyg för fonder

Regeringen har den 20 december 2022 publicerat sin lagrådsremiss med förslag om ändringar i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Ändringarna avser införande av nya regler om fondbolags och AIF-förvaltares användning av ett likviditetsverktyg som på engelska brukar benämnas swing pricing, som syftar till att motverka att befintliga eller kvarvarande fondandelsägare påverkas negativt av transaktionskostnader som uppstår för en värdepappersfond vid nettoflöden in i eller ut ur fonden. Ett annat syfte med likviditetsverktyget är att göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig och därmed bidra till att värna den finansiella stabiliteten. Sammanfattningsvis innebär förslagen att: 

1. ett fondbolag efter tillstånd av Finansinspektionen ska få tillämpa swing pricing genom att ett justerat fondandelsvärde beräknas och används,
2. att ett tillstånd förutsätter att fondbolaget har den organisation, de system och den kompetens som behövs,
3. att en tillämpning av swing pricing ska vara förenlig med fondandelsägarnas gemensamma intresse och ge möjlighet till betryggande insyn och kontroll, och
4. att det i fondbestämmelserna ska anges om justerat fondandelsvärde tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen.

Regeringens förslag ska även gälla för förvaltningsbolag när de förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare när de förvaltar specialfonder. Lagrådsremissen ska fortsatt behandlas inför publiceringen av en proposition, men föreslås träda i kraft den 1 maj 2023.

Det kan emellertid noteras att fondbolag eller förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond och som vid utgången av april 2023 får tillämpa justerat försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna ska få fortsätta att göra det fram till den 31 december 2023 eller, om en ansökan om ändring av fondbestämmelser dessförinnan har getts in, till dess att ansökan har prövats slutligt eller till den senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer.

Ny förordning om hållbarhetsrelaterad information från kreditinstitut

Den 30 november 2022 publicerades kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 som trädde i kraft den 8 januari 2023. Genomförandeförordningen är tillämplig på vissa kreditinstitut, stora institut som har emitterat värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat, och ställer krav på att instituten ska offentliggöra information om risker när det gäller miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-risker), inbegripet fysiska risker och omställningsrisker. Därtill innehåller genomförandeförordningen regler och upplysningar, inklusive mallar, om hur denna information ska lämnas samt bestämmelser som bland annat relaterar till information som ska lämnas enligt EU:s gröna taxonomiförordning. Den nya genomförandeförordningen ändrar även tidigare genomförandeförordning (EU) 2021/637.

Rättad version av kommissionens delegerade förordning 2022/1288

Inom hållbarhetsområdet gäller kommissionens delegerade förordning 2022/1288. Den delegerade förordningen innehåller tekniska standarder för tillsyn och kompletterar förordning 2019/2088 (även kallad för Disclosureförordningen eller SFDR). Den delegerade förordningen publicerades ursprungligen den 25 juli 2022, men har numera ersatts av en rättad version som publicerades den 27 december 2022. Det rättelseblad som har publicerats är omfattande och ersätter hela förordningen, vilket innebär att den tidigare publicerade versionen inte längre gäller. Finansiella företag ska därför numera beakta den rättade versionen som kan läsas här.

Sveriges branschorganisationer tar fram informationsblad som förklarar begreppet "hållbarhetspreferenser"

Sveriges branschorganisationer (Svensk Försäkring, Bankföreningen, Fondbolagens Förening, Svensk Värdepappersmarknad och Svenska Försäkringsförmedlares Förening) har tillsammans tagit fram ett informationsblad som förklarar begreppet "hållbarhetspreferenser". Informationsbladet syftar till att lämna information om de nya hållbarhetskrav som har börjat gälla för försäkringsföretag, tjänstepensionsföretag och andra finansiella aktörer avseende beaktande av hållbarhetspreferenser vid lämplighetsbedömning av kunder i samband med rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter och tjänstepensionsprodukter. De nya kraven har införts i direktiv (EU) 2016/97 (IDD) och liknande krav har även införts i direktiv 2014/65/EU (MIFID II). Det branschgemensamma informationsbladet syftar till att säkerställa att kunder möter samma förklaring och terminologi oberoende av rådgivare och bransch. Informationsbladet syftar även till att kunna användas som fördjupad information direkt till kund och därigenom bidra till att uppfylla det informationskrav/utbildningskrav som åligger finansiella rådgivare enligt regelverken IDD och MIFID II. Informationsbladet kan läsas här.

På EU-nivå har det tagits fram utkast till EU-standarder för hållbarhetsredovisning. EU-standarderna kompletterar förslaget om ett nytt direktiv vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (COM(2021) 189) – som för närvarande behandlas av EU-rådet – och totalt rör det sig om 12 EU-standarder. Standarderna tar sikte på de s.k. ESG-faktorerna och togs inledningsvis fram av den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering, Efrag. EU-standarderna har lämnats över till EU-kommissionen som ska konsultera länder och organ inom EU innan standarderna kan antas som delegerade akter innan den 30 juni 2023. EU-standarderna kan läsas på Efrags hemsida här.

Förordningen om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (DORA)

Den 14 december 2022 publicerade EU-kommissionen förordning (EU) 2022/2554 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn ("DORA"). DORA syftar till att motverka och mitigera cyber-risker för finansiella entiteter och framstår vara tillämplig på samtliga finansiella entiteter inom EU. DORA kommer även att vara tillämplig på sådana tjänsteleverantörer av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som utgör tredje part till finansiella entiteter. Emellertid gäller särskilda undantagsbestämmelser som innebär att vissa mikro- och medelstora företag (SME-företag) kommer att undantas från bestämmelserna i DORA. Förpliktelserna som följer av DORA kan delas upp i fyra kategorier, nämligen (1) styrning och kontroll, (2) hanteringen av IKT-risker, (3) rapportering av IKT-incidenter och (4) hanteringen av IKT-risker vid outsourcing till tredje part. Advokatfirman Schjødt har relativt nyligen publicerat en sammanfattande nyhetsartikel om DORA-förordningen och dess inverkan på finansiella entiteter, vilket kan läsas här (på engelska).

Finansinspektionen meddelar varning och sanktionsavgift mot SIP Nordic Fondkommission AB

Den 18 november 2022 publicerade Finansinspektionen sitt beslut om varning och sanktionsavgift mot värdepappersbolaget SIP Nordic Fondkommission AB ("SIP Nordic") (FI dnr 20-22112). Sedan Finansinspektionen granskat SIP Nordic har inspektionen kunnat identifiera att värdepappersbolaget har brustit i sin rådgivning till konsumenter när ett anknutet ombud lämnat investeringsrådgivning för bolagets räkning. Bristfälligheten avser SIP Nordic:s rådgivning om investeringar i riskfyllda produkter och att kunder har rekommenderats investera i riskfyllda och komplexa produkter utan att bolaget har säkerställt att de varit lämpliga för kunden. Bristfälligheten avser även SIP Nordic:s lämplighetsförklaringar till kunderna och att dessa inte har erhållit tillräcklig information om de kostnader och avgifter som är förknippade med produkterna. Enligt Finansinspektionens granskning har SIP Nordic även tagit emot ej tillåtna tredjepartsersättningar och inte heller identifierat eller hanterat en intressekonflikt i förhållande till ledningspersoner i det anknutna ombudet. I fråga om sanktionsåtgärder ansåg Finansinspektionen att en varning förenat med en sanktionsavgift på 6,7 miljoner kronor som tillräcklig.

Celina Fondförvaltning AB får varning och sanktionsavgift

Den 16 november 2022 publicerade Finansinspektionen sitt beslut om varning och sanktionsavgift mot Celina Fondförvaltning AB ("Celina") (FI dnr 22-4684) sedan Finansinspektionen avslutat sin undersökning om hur Celina inom ramen för sin fondverksamhet hanterar intressekonflikter vid vissa transaktioner. Undersökningen har visat att det funnits stora brister i Celinas hantering av intressekonflikter och att Celina inte har vidtagit alla rimliga åtgärder för att förhindra att fondandelsägarna påverkas negativt av detta. Vidare har Celina inte heller haft en organisation som minskat risken för intressekonflikter. Genom sin undersökning har Finansinspektionen konstaterat att Celina inte uppfyllt kravet på att handla uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma intresse och att Celina inte agerat med en sådan hög grad av aktsamhet som krävs vid placering av fondmedel. Med hänsyn till att reglerna som Celina brutit mot tillhör de mest centrala regler som ett fondbolag är skyldigt att följa gjorde Finansinspektionen bedömningen att Celinas överträdelser är allvarliga och att en varning i förening med en sanktionsavgift på 10 miljoner kronor ska meddelas.

Finansinspektionen meddelar anmärkning och sanktionsavgift mot Länsförsäkringar Bank Aktiebolag

Den 14 december 2022 publicerade Finansinspektionen sitt beslut om anmärkning och sanktionsavgift mot Länsförsäkringar Bank Aktiebolag ("banken") (FI dnr 21-15795) sedan Finansinspektionen avslutat sin undersökning om banken levt upp till kraven i penningtvättsregelverket om övervakning och rapportering. Undersökningen har visat att det funnits brister i hur banken har följt aktuella regler i fråga om övervakning av pågående affärsförbindelser och enstaka transaktioner, modellriskhantering, rutiner och riktlinjer för modellriskhantering och validering samt rutiner och riktlinjer för övervakning. De brister som identifierats kan huvudsakligen relateras till bankens automatiserade system för transaktionsövervakning och att banken inte har beaktat kundkännedom och kundernas riskklass i den automatiska transaktionsövervakningen. Vidare har undersökningen visat att systemet inte varit utformat för att ta hänsyn till alla risker som banken har identifierat i sin allmänna riskbedömning samt att det saknats rutiner och riktlinjer för modellriskhantering och validering. Banken har därtill inte validerat modellen för transaktionsövervakning. Finansinspektionen kunde dessutom notera att banken i viss utsträckning saknat dokumenterade rutiner och riktlinjer för övervakningen. Finansinspektionen gjorde bedömningen att överträdelserna inte var så allvarliga att det finns anledning att återkalla bankens tillstånd eller meddela banken en varning, emellertid meddelade inspektionen en anmärkning förenat med en sanktionsavgift på 90 miljoner kronor.

Finansinspektionen inleder en rad tillsynsaktiviteter

Under månaderna oktober – december har Finansinspektionen informerat att den inleder tillsynsaktiviteter avseende finansiella aktörers regelefterlevnad av tillämpliga regler. På försäkringsområdet har Finansinspektionen den 2 november 2022 informerat att myndigheten igångsätter en undersökning om hur försäkringsföretags styrdokument och rapporteringsprocess uppfyller gällande regler för rapportering till Finansinspektionen. En motsvarande undersökning genomfördes under åren 2016 – 2017 om försäkringsföretagens periodiska rapportering till Finansinspektionen. inansinspektionen önskar nu följa upp den sedan tidigare genomförda undersökningen för att se hur utvalda försäkringsföretag uppfyller de krav som ställs på företagens kvantitativa rapportering till myndigheten. De utvalda företagen är Erika Försäkringsaktiebolag, Ica Försäkring AB, Sappisure Försäkrings AB, Siriuspoint International Försäkringsaktiebolag och Sparbankernas Försäkrings AB. Undersökningen påbörjades den 1 november 2022.

Vidare på försäkringsområdet har Finansinspektionen den 2 november 2022 meddelat att den kommer att sätta fokus på livförsäkringsföretags återförsäkring av risk för massannullation. Finansinspektionens meddelande kommer sedan den uppmärksammat att flera svenska livförsäkringsföretag tecknat återförsäkringsavtal för att delvis överföra risken för förluster på grund av massannullation till ett eller flera återförsäkringsföretag. Livförsäkringsföretagen har sedermera med stöd i sådana återförsäkringsavtal kunnat sänka sina kapitalkrav för massannullation kraftigt. I syfte att kunna säkerställa att sänkningen av kapitalkravet motsvarar den faktiska risköverföringen avser Finansinspektionen därför sätta fokus på denna typ av återförsäkring.

Därtill har Finansinspektionen informerat att det kommer att skickas ut en enkät till försäkrings- och tjänstepensionsföretagen i början av 2023. Enkäten kommer att användas av Finansinspektionen för att kartlägga hur försäkrings- och tjänstepensionsföretagen integrerar hållbarhet i företagsstyrningen. Resultatet av Finansinspektionens mottagna svar kommer bland annat att användas som en grund för tillsynsdialog och kvalitativ bedömning av företagens risknivå med avseende på hållbarhet. Finansinspektionens meddelande kan läsas här.

På värdepappersområdet har Finansinspektionen den 11 november 2022 informerat att myndigheten igångsätter en undersökning om hur värdepappersbolaget Svensk Värdepappersservice i Stockholm AB säkerställer att det tar tillvara konsumenternas intressen när företaget erbjuder investeringsrådgivning. Undersökningen kommer att särskilt ta sikte på reglerna för investeringsrådgivning till konsumenter och påbörjades den 10 november 2022.

På betaltjänstområdet har Finansinspektionen den 1 december 2022 informerat att myndigheten igångsätter en undersökning om hur fyra registrerade betaltjänstföretag med tillstånd för penningöverföring lever upp till penningtvättsregelverkets regler om allmän riskbedömning, kundkännedomsåtgärder, riskklassificering av kunder och rapportering. Aktuella undersökningar kommer att fokusera särskilt på risker kopplade till utlandsbetalningar och påbörjades den 3o november 2022. De företag som kommer att falla under tillsynen är Amal Express Ekonomisk förening, Amiin Capital Handelsbolag, Hayat AB och Taran Express Handelsbolag.